Kunden, en 47-årig man, träffade den 16 juni 2013 ett entreprenadavtal med Rörvikshus AB avseende uppförande av hus på sin fastighet. Kontraktet är upprättat enligt mall för standardavtal för konsumententreprenader i enlighet med ABS 09.

Entreprenadsumman bestämdes till 5 424 852 kronor. Entreprenaden utfördes av den av Rörvikshus anlitade underentreprenören Västanfors Bygg. Vid den första slutbesiktningen, som skedde den 3 april 2014, godkändes inte entreprenaden. Entreprenaden godkändes vid slutbesiktning den 13 juni 2014, dock med anmärkningar. Den 8 juni 2016 hölls en tvåårsbesiktning. Vissa av de påtalade felen har efter hand avhjälpts. Baserat på diskussioner mellan parterna om eventuella kvarvarande fel i entreprenaden sammanställdes, den 20 juni 2017, en lista över påstådda fel och möjliga åtgärder som ursprungligen togs fram som ett underlag syftande till att träffa en förlikning.

Kunden yrkade att Rörvikshus AB skulle förpliktas att till honom betala 2 918 284 kronor men fick nöja sig med 95 782 kronor och skulle betala motpartens rättegångskostnader på 1,1 miljoner kronor.

Sedan båda parterna överklagat tingsrättens dom, har 47-åringen yrkat att hovrätten ska undanröja den överklagade domen och återförvisa målet till tingsrätten för fortsatt behandling. Till stöd för sitt yrkande har han anfört bland annat följande: Tingsrätten har endast prövat vissa av de fel som han har åberopat. Det innebär att hovrätten i stor utsträckning kommer att få pröva tvisten som första instans och detta strider mot instansordningsprincipen. Vidare har tingsrätten felaktigt redovisat vissa uppgifter. Ränteyrkandet har inte redovisats korrekt och tingsrätten har glömt Rörvikshus motkrav om 312 746 kronor som parterna är ense om ska avräknas från hans krav på bolaget. Dessutom är uppgiften om att viss del av kostnaderna är beräknad enligt den nämnda listan felaktig. Det rätta förhållandet är att kostnadsberäkningarna har gjorts utifrån besiktningsprotokoll och reklamationer. Tingsrätten har också felaktigt redovisat vissa av de fel som han menar finns,

Tingsrätten borde, menade han, ha gjort en systematisk genomgång av varje felpåstående med angivande av bägge parters inställning, vilken bevisning som åberopades och tingsrättens bedömning. Frånvaron av en sådan genomgång innebär att han inte har fått en rättvis rättegång.

Rörvikshus motsatte sig att målet återförvisas till tingsrätten.

Svea hovrätt konstaterar att av 50 kap. 28 § rättegångsbalken framgår att om det har förekommit ett rättegångsfel vid tingsrätten får hovrätten undanröja tingsrättens dom endast om felet kan antas ha inverkat på målets utgång och inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i hovrätten. Rättegångsfel karakteriseras av att domstolen till exempel har åsidosatt en processuell regel som är normerande för förfarandet (se Welamson, Rättegång VI, 4 uppl., s. 115).

Enligt 42 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken ska rätten, allt efter målets beskaffenhet, vid förberedelsen verka för att tvistefrågorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill åberopa i målet. Vidare anges i andra stycket att rätten genom frågor och påpekanden ska försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar. Dessa bestämmelser, som ger uttryck för domstolens skyldighet att vid behov bedriva materiell processledning, avser yrkanden och grunder men även sådana sakförhållanden som är av betydelse för avgörandet. Den materiella processledningen ska anpassas efter det behov som föreligger i det enskilda målet (se prop. 1986/87:89 s. 196). Om rätten har underlåtit att genom materiell processledning se till att en parts talan blir tillräckligt klar, kan det leda till bedömningen att det har förekommit ett sådant rättegångsfel som avses i 59 kap. 1 § första stycket 4 rättegångsbalken.

När det gäller frågan om det har förekommit ett rättegångsfel vid tingsrättens handläggning av målet gör hovrätten följande bedömning: Den huvudsakliga delen av det belopp som 47-åringen begär av Rörvikshus avser prisavdrag för ett stort antal fel som påstås ha funnits i entreprenaden. I tingsrättens dom saknas en redogörelse för de olika felpåståenden som kunden har gjort gällande. Den lista som har bilagts tingsrättens dom klargör inte på ett tillräckligt tydligt sätt vilka fel som enligt kunden finns i entreprenaden. Dessutom framgår det inte av de kostnadsberäkningar som har fogats till domen vilket belopp som yrkas beträffande vart och ett av felen. Inte mannens egenhändiga sammanställning, oavsett om den ses för sig eller i förening med bilagorna till tingsrättens dom, innehåller en tillräcklig precisering av vilka fel som åberopas och vad som yrkas beträffande varje fel. Som en följd av dessa brister är det också oklart vilken inställning Rörvikshus har till respektive felpåstående.

De åtgärder som tingsrätten har vidtagit för att klargöra parternas talan har, enligt hovrätten, alltså inte varit tillräckliga. Mot bakgrund av den bristande materiella processledningen får det anses ha förekommit ett grovt rättegångsfel vid tingsrättens handläggning.

Som en följd av oklarheterna i kundens talan saknas det i tingsrättens dom en systematisk och tydlig genomgång av felpåståendena.

Det rättegångsfel avseende bristande materiell processledning som har förekommit vid tingsrätten har påverkat målets utgång. Felet kan inte utan väsentlig olägenhet avhjälpas i hovrätten. En prövning i hovrätten av kundens talan sedan samtliga felpåståenden klargjorts skulle dessutom strida mot instansordningsprincipen. Tingsrättens dom ska därför undanröjas och målet återförvisas dit för fortsatt behandling. Kunden har, enligt uppgifter till Blendow Lexnova, lämnat in en ansökan hos JK om skadestånd med anledning av felet i tingsrätten.