Den 17 september 2019 fälldes 31 träd, varav 29 tallar (en av dessa var död) och två rödgranar på en fastighet på Muskö i Stockholms skärgård. De flesta träden var vid den tiden mellan 75 och 100 år gamla. Den 60-åriga fastighetsägaren har varken känt till eller lämnat sitt godkännande till trädfällningen.
Fastighetsägaren pekade ut sin granne som ansvarig och stämde denne på drygt 4,6 miljoner kronor i skadestånd. Hon hade identifierat trädfällaren som vittnade om att grannen gav honom uppdraget.
Nacka tingsrätt ansåg det visat att trädfällningen skett på det sätt som trädfällaren själv vittnat om i målet. Det ledde till slutsatsen att grannen och trädfällaren uppsåtligen vållat 60-åringen skada och därmed var skadeståndsskyldiga mot henne.
När det gäller beräkningen av skadeståndet gjorde tingsrätten sin prövning med särskilt beaktande av vad Högsta domstolen anfört i rättsfallet NJA 2015 s 199 som bland annat rörde frågan om skadestånd för olovligt avverkade träd.
Tingsrätten uppskattade att en skälig ersättning för skadan fick anses motsvara 350 000 kronor som grannen och hans trädfällare solidariskt förpliktades att betala.
I Svea hovrätt blev utgången dramatiskt annorlunda för trädfällaren. Visserligen delade hovrätten tingsrättens bedömning i sak men domstolens tolkning av trädfällarens inställning ledde till att denne, i motsats till hans uppdragsgivare, måste ersätta den drabbade fastighetsägaren med det fulla beloppet på 4,4 miljoner kronor.
Det var inte var trädfällaren tänkt sig. Han ansåg att agerandet från ombudet, som kallar sig jur.kand. lett fram till den oväntade utgången. Därför stämde han ombudet på de 4,6 miljoner kronorna plus ränta.
Efter att tingsrätten meddelat tredskodom mot ombudet den 24 april 2024 ansökte hon om återvinning. Handläggningen återupptogs. Därefter har tingsrätten på nytt meddelat tredskodom den 13 november 2024. Linköpings tingsrätt konstaterade att domstolen delgett juristen kallelse till huvudförhandling att inställa sig personligen vid äventyr av att tredskodom annars kan komma att meddelas mot henne. Hon kom dock inte till förhandlingen.
Trädfällaren begärde då att tredskodom skulle meddelas mot henne vilket skedde. Hon dömdes därför att betala yrkat belopp.
Kvinnan valde då att överklaga tredskodomen. Göta hovrätt konstaterar dock att en tredskodom aldrig får överklagas av den part som tredskodomen meddelats mot (se 49 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken). Ombudets överklagande ska därför avvisas.
Under vissa förutsättningar har den part som tredskodomen meddelats mot rätt att, vid ett tillfälle, ansöka om återvinning hos tingsrätten. Eftersom ombudet redan har ansökt om återvinning av en tidigare tredskodom i samma sak har hon emellertid, enligt hovrätten, inte rätt att på nytt ansöka om återvinning (44 kap. 10 § andra stycket rättegångsbalken).
Beslutet har vunnit laga kraft.