Pastorn har varit anställd i Pingstförsamlingen Västerås sedan maj 2006 och har innehaft en tillsvidareanställning som pastor och föreståndare. Sedan 2016 har han parallellt med anställningen varit invald som föreståndare för församlingens riksorganisation Pingst FFS. Han sades upp från anställningen i församlingen den 8 april 2024 med hänvisning till personliga skäl.
Han gör gällande att det inte har funnits sakliga skäl för uppsägningen och att den därför har skett i strid med 7 § LAS. Han har därför yrkat att tingsrätten ska
1. ogiltigförklara uppsägningen av honom,
2. förplikta pingstförsamlingen Västerås att till honom utge allmänt skadestånd med 150 000 kronor plus ränta och
3. förplikta Pingstförsamlingen Västerås att till honom utge ersättning för utebliven lön plus allmänt skadestånd.
Församlingen uppger att upprinnelsen till uppsägningen av pastorn var en anmälan den 28 september 2023 från hans tidigare assistent i Pingst FFS som är pingstförsamlingarnas gemensamma organ i Sverige. Hon är även medlem i församlingen i Västerås. Kortfattat innebar anmälan att hon uppgav att hon hade känt sig utnyttjad som både medarbetare och som församlingsmedlem av pastorn.
Utöver sin tjänst som assistent för pastorn i Pingst FFS tillbringade hon en del tid med utförande av vissa arbetsuppgifter för församlingen. Den 3 oktober 2023 informerade Pingst FFS pastorn om anmälan. Församlingen fick kännedom om anmälan och både Pingst FFS och församlingen valde att arbetsbefria honom från hans respektive tjänster.
Kort därefter gick pastorn ut med ett inlägg på en öppen Facebook-sida med information om att han avgick med omedelbar verkan från sitt uppdrag som nationell föreståndare för Pingst FFS eftersom det hade funnits relationer som ”gått för långt” med två kvinnor. Han beskrev att han beklagade och skämdes för sitt agerande och att han förstod att det innebar att det var omöjligt för honom att fortsätta sitt uppdrag som nationell föreståndare för Pingst FFS.
Det var först genom pastorns inlägg på Facebook som församlingen fick vetskap om att det var fråga om relationer med två kvinnor. Pingst FFS valde att inleda en utredning som kom församlingen tillhanda den 14 februari 2024. Den visar att pastorn haft ett utomäktenskapligt förhållande med sin assistent och att sexuella handlingar förekommit mellan dem bland annat på arbetsplatsen. I utredningen kunde man inte finna påståendena om sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling styrkta.
Församlingens uppfattning är att pastorn på ett otillbörligt och manipulativt sätt har utnyttjat sin roll som nationell föreståndare för Pingst FFS och som lokal föreståndare, pastor och som arbetsgivare för att få egen vinning i form av att utöva kontroll och få sexuella fördelar till skada för assistenten.
Strax efter att assistenten hade gjort sin anmälan framkom det underhand att det fanns uppgifter från ytterligare en kvinna som var den andra person som pastorn skrivit om att han haft en utomäktenskaplig relation med. Hon är pastor i en annan församling inom pingströrelsen och har stött på pastorn tidigare i hans egenskap av nationell föreståndare. Under en mycket tung period i sitt liv anförtrodde hon sig och sökte stöd av pastorn. Kvinnan var också anställd på i Pingst FFS på halvtid under tiden juli 2022 till januari 2024 på pastorns initiativ. Hon hade då en underordnad roll som arbetstagare.
Församlingen gör gällande att pastorn även i förhållande till denna kvinna på ett otillbörligt och manipulativt sätt har utnyttjat sina olika roller som nationell föreståndare, pastor och arbetsgivare samt som själasörjare för att få egen vinning i form av kontroll och sexuella fördelar till skada för henne.
Kvinnorna vittnade i Västmanlands tingsrätt om att de på olika sätt blivit antastade fysiskt av pastorn. Tingsrätten kommer först fram till att uppsägningen har skett inom tidsfristen två månader från det att utredningen kom församlingen tillhanda den 14 februari 2024.
Tingsrätten konstaterar angående om det fanns sakliga skäl för uppsägningen att för tjänsten som pastor i en församling är det av grundläggande betydelse att det finns ett stort allmänt förtroende (AD 1998 nr 7). För församlingsmedlemmarna är det särskilt angeläget att kunna känna förtroende honom eller henne i såväl trosfrågor som i situationer då man vänder sig till sin pastor i personliga frågor och det oavsett om det sker inom ramen för själavård eller i andra sammanhang.
Att församlingens kansli är en liten arbetsplats med tät interaktion mellan de anställda medför i sig att höga krav måste kunna ställas på den som innehar chefspositionen. Det förhållandet att verksamheten i stor utsträckning drivs genom församlingsmedlemmarnas arbete som volontärer och att medlemmarna dessutom huvudsakligen finansierar församlingen, medför också att höga krav på ett obrutet förtroende för pastorn och föreståndaren måste kunna ställas, eftersom det annars kan äventyra verksamheten. Det går naturligtvis, framhåller tingsrätten, inte att kräva att en person i den här mannens position ska vara fullständigt klanderfri. Det måste emellertid med hänsyn till tjänsten och arbetsuppgifterna kunna ställas mycket höga krav på redbarhet och oförvitlighet.
Det handlande som läggs pastorns till last påstås ha skett dels inom ramen anställningen i församlingen, men även inom ramen för hans anställning i Pingst FFS. Med hänsyn till den nära kopplingen mellan församlingen och riksorganisationen och till att allt arbete utförts inom ramen för pingströrelsens verksamhet, finner tingsrätten att det är av begränsad betydelse om det handlande som läggs honom till last strikt sett har ägt rum inom ramen för arbetet i församlingen eller om det ägt rum i samband med hans arbete för Pingst FFS. Det påstådda handlandet har, även om det delvis kan ha ägt rum utanför tjänstetid, haft en sådant samband med anställningen att det kan läggas till grund för uppsägning (se bl.a. AD 2005 nr 35).
De två kvinnornas uppgifter anses trovärdiga. Av betydelse för bevisvärderingen är också att de båda var för sig har lämnat berättelser om ett i flera avseenden likartat agerande från pastorns sida, vilket i viss mån ökar uppgifternas bevisvärde.
Även pastorn har lämnat en klar, lång och detaljrik berättelse. Han har liksom kvinnorna beskrivit sinnesstämningar och känslor och hans berättelse innehåller inte några motsägelser.
Det finns uppgifter som ger stöd för att relationen varit ömsesidig med den ena kvinna och delvis ömsesidig med den andra. Båda kvinnorna har omvittnat att pastorn i flera fall har utfört sexuella handlingar med dem som de inte samtyckt till. Uppgifterna är i flera fall särpräglade och besvärande för honom. Ställt mot hans uppgifter om ömsesidighet och bland annat den korrespondens som åberopats samt med hänsyn till kvinnornas uppgifter om hur de själva handlat under relationerna, finner emellertid tingsrätten att det inte är visat annat än att de sexuella handlingar som ägt rum har skett med kvinnornas uttryckliga eller tysta samtycke.
Mot bakgrund av sin roll som pastor och föreståndare för församlingen och som föreståndare för Pingst FFS och den obalans som funnits i relationerna, vilar dock ansvaret tungt på mannen för att relationerna trots dessa omständigheter har inletts och fortgått under så lång tid.
Mot bakgrund av det anförda och vid en samlad bedömning av omständigheterna finner tingsrätten visat att pastorn på ett otillbörligt sätt har utnyttjat sin roll såväl i förhållande till kvinnorna medförande såväl viss kontroll som sexuella fördelar till skada för både dem, vilket pastorn måste ha insett.
Med utgångspunkt från resonemanget i det föregående om de höga krav som måste kunna ställas på honom i hans anställning i församlingen, finner tingsrätten att hans agerande i förhållande till kvinnorna har inneburit att han i så hög grad har brustit i redbarhet och oförvitlighet att han inte längre kan åtnjuta det förtroende som krävs för att kunna fullgöra sin tjänst. Hans handlande och konsekvensen i form av ett förlorat förtroende har inneburit ett allvarligt åsidosättande av förpliktelserna som följer av anställningsavtalet.
Tingsrättens slutsats blir därmed att det har funnits sakliga skäl för uppsägning av pastorn. Hans talan ska därför lämnas utan bifall. Han ska nu betala församlingens rättegångskostnader på nära 400 000 kronor.