Hyresgästen hyrde sedan 1973 lägenheten om 128 kvadratmeter på Djurgården av Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Han avled 2016 och hans maka bodde kvar i lägenheten tills hon avled 2022. Dottern var sedan 2015 folkbokförd på lägenhetens adress och dödsboet efter hennes mor ansökte i Hyres- och arrendenämnden i Stockholm om tillstånd till överlåtelse av hyresrätten till henne. Grunden för detta var att dottern sammanbott med mamman.

Hyresvärden gjorde gällande att mamman aldrig inträtt som hyresgäst, utan att dödsboet efter pappan alltjämt hyr lägenheten.

Lägenheten har två våningar och består av sex rum och kök samt en hall. Den hade upplåtits till pappan när denne arbetade för hyresvärden. När han slutade träffades en uppgörelse mellan honom och hyresvärden som innebar att han fick hyreskontraktet till lägenheten som ett avgångsvederlag. Lägenheten har alltså inte varit en tjänstebostad sedan dess. Dottern flyttade tillbaka till lägenheten 2015 för att hjälpa sin mamma att ta hand om sin pappa, som avled ett år senare. Hon bodde därefter kvar med sina tre söner och sin mamma.

Det som enligt hyresnämnden talar för att hyresrätten övergått till mamman är att hon var efterlevande maka och ensam arvinge samt bodde kvar fram till sin bortgång. Det finns inget krav på begäran om inträde från en efterlevande maka.

Hyresvärden menade emellertid att hyresrätten till lägenheten var av sådan personlig art att den inte kan överlåtas. Hyresnämnden framhåller här att det är styrkt att pappan fått hyreskontraktet som avgångsvederlag. Vidare hade hyresvärden inte vidtagit några andra åtgärder och hade vidare ställt hyresavierna till mamman. Därigenom har hyresvärden accepterat att mamman inträtt som hyresgäst, oavsett om hyresrätten är eller inte är av sådan personlig art att den inte kan överlåtas. Dödsboet efter mamman är således hyresgäst och rätt part.

För att överlåtelse av hyresrätten till närstående ska få ske krävs att den närstående varaktigt sammanbott med hyresgästen. I kravet på sammanboende ligger att den till vilken hyresrätten önskas överlåtas i allt väsentligt ska ha haft ett gemensamt hushåll med hyresgästen, brukat lägenheten tillsammans med denne och haft sitt egentliga hem och bostad där.

Av de uppgifter som lämnats av dottern framgår följande:

Hon hade inte bott i lägenheten för att vårda sin mamma och hade inte haft något annat boende sedan hon flyttade in. De delade på gemensamma ytor, hushållssysslor och kostnader samt skötte trädgården tillsammans. Hyresnämnden anser att det är styrkt att det förelegat ett sammanboende med verklig boendegemenskap mellan mamman och dottern.

Hyresvärden har gjort gällande att hyresvärden inte skäligen kan nöja sig med förändringen som en överlåtelse till dottern skulle innebära med anledning av att den kungliga dispositionsrätten begränsar hyresgästens dispositionsrätt över hyresrätten. Hyresvärden har inte haft några invändningar mot hennes vilja och förmåga att fullgöra sina skyldigheter eller mot hennes personliga kvalifikationer i övrigt.

Dödsboet har invänt att enbart kvinnans personliga förhållanden och ekonomiska förmåga ska beaktas vid bedömningen av om hyresvärden skäligen kan nöja sig med förändringen, att hyresvärden inte visat att det finns ett behov av lägenheten som tjänstebostad och att den kungliga dispositionsrätten inte syftar till att erbjuda hovet tjänstebostäder.

Av utredningen i ärendet, framförallt de uppgifter som lämnats under förhöret med ståthållaren och som framgår av det sakkunnigutlåtande som denne avgett, finner hyresnämnden klarlagt att den kungliga dispositionsrätten omfattar de bostäder som finns på fastigheterna som ligger under dispositionsrätten, att det ytterst är statschefen som beslutar om tillgången till dessa bostäder, att ett stort antal av dessa bostäder upplåts till anställda vid de Kungliga Hovstaterna och att tillgången till dessa bostäder är avgörande för de Kungliga Hovstaternas förmåga att verka.

Enligt hyresnämnden skulle en ordning som innebär att statschefen inte kan besluta om tillgången till dessa bostäder medföra att den kungliga dispositionsrätten urholkas. Att statschefen kan besluta att andra än anställda vid de Kungliga Hovstaterna ska tilldelas en sådan bostad föranleder ingen annan bedömning. Enligt hyresnämndens uppfattning krävs lagstiftning för en ändring av den kungliga dispositionsrätten i detta avseende. Mot denna bakgrund finner hyresnämnden att den kungliga dispositionsrätten kan beaktas vid bedömningen av om hyresvärden skäligen kan nöja sig med förändringen.

Hyresnämnden finner att Kungliga Djurgårdens Förvaltning inte skäligen kan behöva nöja sig med den förändring som en överlåtelse av hyresrätten till lägenheten skulle innebära. Dödsboets begäran om tillstånd att få överlåta hyresrätten till lägenheten till dottern avslås därför.