Weekend 2024-11-16

Dyr och onödig renovering en påminnelse om att kontakta bostadsrättsföreningen

Som skribent kan man ibland känna lite extra för vissa personer i de tvister som vi på Blendow Lexnova dagligen rapporterar om från domstolarna.

I den här veckan fastnade jag för mannen som ville göra om badrummet i sin bostadsrätt i Linköping. Han slog helt enkelt ihop en klädkammare med badrummet och fick plats med både tvättmaskin och torktumlare. Problemet var bara att bostadsrättsföreningen inte hade godkänt åtgärderna.

Föreningen vände sig därför till tingsrätten och krävde att badrummet skulle återställas. Eftersom åtgärderna skedde i lägenhetens bjälklag som är beläget under lägenhetens fuktisolerande skikt ansågs utrymmet höra till föreningen och ingå i dess ansvarsområde. Därmed hade mannen ingen rätt att genomföra renoveringen och måste nu inom sex månader återställa så att badrummet ser ut som det gjorde tidigare.

Det är en påminnelse till alla bostadsrättsinnehavare att kolla med föreningen om man är osäker på om en renovering är tillåten. En annan sak är att föreningen i detta fall kanske hade kunnat se mellan fingrarna på mannens förändringslusta.

Weekly 2024-11-22

Handeln med brottmålsdomar skruvas åt

Drygt en vecka efter att jag på inbjudan av riksdagens konstitutionsutskott hållit en presentation kring den unika mångmiljonindustrin med brottmålsdomar i Sverige kom sent på onsdagseftermiddagen betänkandet om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet (SOU 2024:75). ”Varje person som lagförs för ett brott behöver i dagsläget räkna med att uppgiften om brottet under överskådlig tid kommer att finnas allmänt tillgänglig i söktjänster på internet” löd beskedet.

Utredaren Daniel Gustavsson har verkligen gått till botten med de svenska bakgrundskontrollerna. Visst, i uppdraget ingick också att hantera alla söktjänster som kartlägger enskildas bostadssituation, fordonsinnehav, telefonnummer, bolagsengagemang med mera. Men handeln med de allra mest integritetskänsliga personuppgifterna som återfinns i brottmålsdomarna skärskådades också.

Undertecknad har under många år varnat för utvecklingen kring bakgrundskontrollerna med fokus på brottmål. Dessa uppgifter har sedan långt före digitaliseringens tidevarv samlats i det statliga belastningsregistret som är stenhårt reglerat. Möjligheten till insyn är begränsad till vissa typer av anställningar eller uppdrag och till vissa sektorer. Men numera kan vem som helst få reda på vad som helst genom att betala för uppgifterna.

Det var detta jag fick äran att berätta om på Nordiska Juristmötet i Köpenhamn i augusti. Jurister från övriga nordiska länder häpnade över den extrema svenska öppenheten och till och med många av de svenska juristerna som lyssnade på föredraget kom spontant fram till mig och tackade för denna ”ögonöppnare”.

När jag i förra veckan fick möjligheten att hålla ett föredrag för konstitutionsutskottets ledamöter varnade jag för konsekvenserna av politikernas mångåriga passivitet. Med de frivilliga utgivningsbevisens införande 2001 kunde vilken aktör som helst sprida personuppgifter av de mest integritetskänsliga slag helt fritt. Under drygt 20 år har arbetsgivare kunnat neka människor anställning på grund av uppgifter om lagöverträdelser. Människor har hindrats från att få en lägenhet utan att förstå varför. En granne kanske har frysts ut. Dejter har ställts in efter att den ena parten köpt en upplysning för 39 kronor om den andra partens vandel.

Många har hindrats från att göra en comeback. Detta är något jag själv har hört människor vittna om i det sociala arbete jag utför på min fritid sedan många år.

Därför var det så befriande att se en svensk utredning tala klarspråk...