Ett gift par träffade den 30 november 2015 ett entreprenadkontrakt enligt vilket Maison Partners AB skulle uppföra ett bostadshus på parets fastighet. Efter att entreprenaden hade godkänts i december 2016 och paret flyttat in i bostadshuset har tvist uppstått kring fel i de utförda arbetena.

Den 11 maj 2021 inkom Maison med en hemställan om att tingsrätten skulle förordna en sakkunnig. Anledningen förklarades vara att Maison inte beretts tillgång till fastigheten för genomförande av besiktning över påstådda fel. Vidare anförde Maison att målet rör tvist om (i) ett stort antal påstådda fel i en villaentreprenad föreligger eller inte, (ii) felen varit dolda vid slutbesiktning, samt (iii) påstådd och yrkad kostnad för åtgärdande av påstådda fel.

Enligt Maison är samtliga angivna tvistiga omständigheter sådana vars bedömande kräver särskild fackkunskap.

I ett yttrande som inkom till tingsrätten den 21 maj 2021 anförde köparna att Maison redan fått tillfälle att besiktiga fastigheten men att bolaget strax före utsatt tidpunkt meddelat att det inte önskat närvara. I yttrandet upplyste paret vidare tingsrätten om att paret inte har några invändningar mot att tingsrätten förordnar om en sakkunnig om så anses lämpligt men att en syn mot den bakgrunden inte bör hållas under huvudförhandlingen.

I ett yttrande som inkom till tingsrätten den 8 juni 2021 vidhöll Maison att de inte beretts tillfälle att besiktiga fastigheten, sin begäran om förordnande av rättssakkunnig samt att det fortsatt kan finnas ett behov av att hålla syn av fastigheten efter att utlåtandet inkommit.

Entreprenörens ombud tog alltså till den mycket ovanliga åtgärden att begära att en sakkunnig skulle besiktiga fastigheten. Han åberopade 40 kap. 1 § rättegångsbalken av vilken följer, att om det för prövning av viss fråga, vars bedömande kräver särskild fackkunskap, finnes nödigt att anlita sakkunnig får rätten över frågan inhämta ett yttrande.

Parterna har alltså i målet gjort gällande att den sakkunniga, om sådan utses, ska yttra sig över skilda omständigheter. För att risken för partiskhet så långt möjligt skall förebyggas är det angeläget att domstolen - och inte någon av parterna - utser den sakkunnige. (NJA 1992 s. 446.)

Södertälje tingsrätt anser att det finns skäl att förordna en sakkunnig för att vissa i målet stridiga fakta ska klarläggas.

Tingsrätten konstaterar att då det är rätten som utser en sakkunnig är det också rätten som beslutar om besiktningens omfattning. Målet rör, i stora drag, fel i konsumententreprenad. Diverse skönsmässiga bedömningar är inte för den särskilt förordnade sakkunnige att utreda, utan i detta fall är det endast den sakkunniges särskilda fackkunskap som är nödig i målet. I kommentaren till 40 kap. 1 § rättegångsbalken (se Fitger, Sörbom, Eriksson, Hall, Palmkvist och Renfors, supplement 90 [2021-07-15, JUNO]) anges att med särskild fackkunskap avses sådan kunskap som endast specialister eller experter har, det vill säga en kunskap som inte gemene man har.

Besiktningsmannens uppdrag ska således endast ta ställning till (i) om samtliga fel enligt en bilaga till protokollet (se här intill) föreligger i konsumententreprenaden; (ii) om felen, om sådana anses föreligga, är av sådan art att de hade kunnat uppmärksammas vid en slutbesiktning; (iii) om felen, om sådana anses föreligga, är av sådan art att de bör ha uppmärksammats vid garantibesiktningen; samt (iv) hur stora kostnader det skulle medföra att åtgärda felen.  

Av 40 kap. 5 § 2 st. följer, att rätten kan förordna att den sakkunnige ska företaga besiktning på stället. Således ska besiktningen ske på den aktuella fastigheten i Södertälje under vecka 34 eller vecka 35.

Parterna ska enligt 40 kap. 6 § kallas till förrättningen av den förordnade sakkunnige. Förutsatt att parts kallats utgör dennes frånvaro inget hinder mot förrättningens företagande. I det protokoll som den sakkunnige tar fram ska antecknas vilka som deltagit och vad som därvid förekommit.