En nu 22-årig man åtalades i Alingsås tingsrätt för våldtäkt, för att i december 2020 ha genomfört ett samlag med en tonårsflicka trots att hon inte deltog frivilligt.
Flickan, som har en lindrig utvecklingsstörning och språkstörning, hade fått kontakt med mannen genom gemensamma kompisar. Han hade prata med henne om att kyssas, men det var hon inte intresserad av, berättade hon under huvudförhandlingen i tingsrätten. Hon hade dock gått med på att träffa honom på sin skola och där hade det suttit en stund på en bänk och pratat.
Sedan hade flickan gått för att kissa och sminka sig, men mannen hade då följt med och trängt sig in med henne på en toalett. Där hade han sedan börjat pussa henne över hela ansiktet och tagit på hennes kropp. Flickan hade blivit rädd och ”helt blockerad” och varken vågat tala eller använda sin telefon. Hon hade i stället gjort som mannen sagt till henne och han hade sedan haft samlag med henne på golvet för att efter det lämna henne på toaletten.
Mannen lämnade en annan version av händelseförloppet, där flickan varit mer drivande. Enligt honom hade det varit flickans idé att gå in på toaletten och väl där var det hon som hade eskalerat aktiviteterna och börjat ta på hans kön. Mannen hade tagit på flickans rumpa men inte mer än så. Han hade sedan onanerat framför flickan och fått utlösning på lite toalettpapper, uppgav han.
Tingsrätten ansåg dock inte att mannen var trovärdig.
Berättelsen om hur han onanerat på toaletten hade mannen lagt fram först efter att ha konfronterats med att hans sperma påträffats i flickans trosor. Domstolen ansåg också att det var märkligt att mannen sade sig inte kunna minnas om toalettdörren varit låst eller ej – inte minst som han enligt egen uppgift gått med flickan in på toaletten eftersom han varit lättgenererad och inte ville pussas offentligt.
Domstolen skrev dessutom följande:
”[22-åringen] är en ung man som kan förväntas tänka på sex många timmar om dagen. Det ter sig därför helt orimligt att han inte skulle genomföra ett samlag om tillfälle bjöds. Enligt honom var ju målsäganden mer än villig och han har också beskrivit att båda hade tagit av sig sina kläder på underkroppen. Någon förklaring till att det i detta läge inte blev något samlag, som målsäganden berättat om, har [22-åringen] inte lämnat.”
Flera vittnen hade samtidigt samstämmigt berättat om flickans mycket kraftiga reaktion direkt efter händelsen, där hon bland annat inte kunnat prata över huvud taget utan bara gråtit och skakat.
Tingsrättens slutsats blev att flickans berättelse skulle läggas till grund för bedömningen och att åtalet för våldtäkt var styrkt. Domstolen ansåg inte att det var givet att mannen, som pratar dålig svenska, hade insett att flickan har en utvecklingsstörning – och detta var därför inte försvårande. När mannen begick gärningen hade han ett halvår kvar till sin 21-årsdag, så någon större åldersrabatt var därför inte heller aktuell. Påföljden bestämdes utifrån en helhetsbedömning till två års fängelse.
Tingsrätten beslutade dock att avslå åklagarens yrkande på utvisning till Syrien, där mannen kommer ifrån.
Brottet var visserligen av allvarligt slag och det var inte första gången mannen döms för brott. Mannen och hans familj hade samtidigt sedan fyra år tillbaka permanent uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring, efter en framställning från UNHCR i samband med så kallad kvotuttagning. Han hade vistats i Sverige en lång tid och fick anses ha en stark anknytning till Sverige med hänsyn till att hans föräldrar och syskon också finns här och har permanenta uppehållstillstånd.
Det var samtidigt oklart om mannen har några närmare släktingar i Syrien och Migrationsverket hade samtidigt inte kunnat bedöma om situationen i Syrien medförde hinder mot verkställighet av en eventuell utvisning.
Tingsrätten landade sammantaget i slutsatsen att tillräckliga skäl för att utvisa mannen saknades.
Domen överklagades av såväl åklagare som försvar. Åklagaren ville att utvisningsyrkandet gentemot mannen skulle bifallas och att han skulle beläggas med ett återreseförbud på tio år. Mannen yrkade samtidigt på friande dom, alternativt lindring av påföljden.
Hovrätten för Västra Sverige anser dock inte att det finns skäl till några andra bedömningar än de tingsrätten gjort utan fastställer nu underinstansens dom.
Rätten är dock inte enig. Ett hovrättsråd anser ihop med en nämndeman att åklagarens yrkande på utvisning borde bifallas.
Mannen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott och det kan befaras att han fortsätter sin brottsliga verksamhet. Han behärskar samtidigt inte svenska och har en mycket svag kontakt med det svenska samhället, där anknytningen inskränker sig till familjemedlemmar med permanenta uppehållstillstånd. Frågan om det finns hinder mot utvisningen ska samtidigt inte bedömas nu, utan först när mannen har avtjänat sitt fängelsestraff, anser de skiljaktiga ledamöterna.