Lexnova Nyheter

Sveriges största juridiska nyhetstjänst – bevakning av rättsfall, lagstiftning och förarbeten inom alla rättsområden och instanser.

Rektor vid Sjumilaskolan frias från arbetsmiljöbrott – Göteborgs kommun får företagsbot

Tingsrätten frikänner den tidigare rektorn på Sjumilaskolan från arbetsmiljöbrott sedan en pojke fallit från en bergssluttning utanför skolgårdsområdet och avlidit. Tingsrätten ålägger Göteborgs kommun företagsbot om 1,2 miljoner kronor.

Den 2 mars 2022 föll en pojke från en bergssluttning vid Sjumilaskolan i Biskopsgården och skadades så allvarligt att han senare avled. Det är oklart hur pojken kom ut på bergspartiet, som låg utanför skolans avgränsade skolgårdsområde. Skolgården hade ett staket som skilde den från bergsområdet. Vid händelsen hade pojkens klass lunchrast, och rastvakter fanns på plats.

Enligt åtalet hade rektorn arbetsmiljöansvar på skolan och ansågs ha brustit i att vidta tillräckliga åtgärder för att förhindra fallolyckor från berget. Åklagaren menade att hon därmed, genom oaktsamhet, orsakat pojkens död.

Tingsrätten menar att på en skola är det som utgångspunkt rektor, i egenskap av ansvarig chef för verksamheten, som genom sin ställning har arbetsmiljöansvaret. När den tilltalade kvinnan i juli 2021 anställdes som rektor med övergripande ansvar både för Sjumilaskolan och Nya skolan Länsmansgården måste hon ha varit medveten om det ansvaret. Detta särskilt med hänsyn till att hon har rektorsutbildning och tidigare erfarenhet som rektor.

Det har också framgått att hon under åren före 2021 deltog i Sjumilaskolans årliga genomgång av arbetsmiljön och riskanalys med förslag till åtgärder för att avhjälpa brister. Hon har bekräftat att hon har uppfattat att hon haft det övergripande arbetsmiljöansvaret. Förhållandet att hon har delegerat arbetsmiljöansvar vidare till de tre biträdande rektorerna ändrar inte den bedömningen.

I en blankett rektorn har undertecknat i september 2021 har inga av rutorna kryssats i avseende vilka specifika uppgifter som fördelats. Med hänsyn till att hon själv har vidarefördelat ansvaret till de tre biträdande rektorerna och då kryssat i samtliga rutor får det antas att hon uppfattat det som att chefen för aktuellt verksamhetsområde i Grundskoleförvaltningen till henne fördelade samtliga arbetsmiljöuppgifter i verksamheten på Sjumilaskolan.

Att rektorn var medveten om sitt övergripande arbetsmiljöansvar framgår också genom att hon returnerade två uppgifter, som hon ansåg att hon inte kunde ansvara för, till närmast högre nivå i delegationsordningen under hösten 2021.

Rektorn har dock uppgett att hon inte hade klart för sig att berget omfattades av hennes arbetsmiljöansvar, eftersom platsen inte var en del av skolgården och det alltså inte bedrevs någon skolverksamhet där. Att hon haft den uppfattningen får visst stöd av att risker med naturelement, även berget, inte finns med i några protokoll och riskutvärdering i det systematiska arbetsmiljöarbetet på Sjumilaskolan för åren 2018-2021.

Av utredningen har framgått att rektorn kompletterade de åtgärder Lokalförvaltningen hade godkänt med andra riskreducerande organisatoriska åtgärder på skolgården. Rastvakter fanns redan innan hon tillträdde som rektor för hela skolan. Utredningen ger stöd för att den tilltalade kvinnan särskilt såg till att rastvakterna kom ut i tid på rasterna och inte var distraherade av mobiltelefoner eller kaffekoppar.

Kvinnan har uppgett att hon genom detta hade uppfattningen att säkerheten för eleverna var hanterad och att ansvaret för berget föll på Lokalförvaltningen.

Tingsrätten kan konstatera att det funnits fog för uppfattningen att ansvarsfördelningen mellan Lokalförvaltningen och verksamheterna varit oklar. Att ansvarsfördelningen mellan Lokalförvaltningen och skolan varit otydlig framgår också av Arbetsmiljöverkets utredning.

I enlighet med det tingsrätten belyst ovan har det funnits betydande oklarheter avseende Grundskoleförvaltningens och Lokalförvaltningens ansvarsfördelning för åtgärder kring berget. Detta i förening med den otillräckliga delegationen av arbetsmiljöansvaret till rektorn leder till slutsatsen att bristerna i arbetsmiljön avseende riskerna med berget inte kan läggas henne till last, vare sig på grund av hennes ställning som rektor eller delegationen av arbetsmiljöuppgifter till henne. Inte heller kan hon, i förhållande till det hon visste och de åtgärder skolan faktiskt hade vidtagit kring berget, anses ha agerat oaktsamt och därigenom ha vållat pojkens död.

Åtalet mot rektorn ska därmed ogillas.

Tingsrätten bedömer att ansvaret för arbetsmiljön ligger kvar hos Göteborgs kommun på grund av den ofullständiga delegeringen till rektorn. Enligt tingsrätten har arbetsmiljölagens krav inte uppfyllts gällande miljön vid berget, då riskerna för skador genom fall inte dokumenterats och integrerats i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om detta hade skett hade risken för fallolyckor kunnat hanteras, och ytterligare förebyggande åtgärder mot skador genom fall hade kunnat vidtas.

Tingsrätten kommer fram till att agerandet har varit oaktsamt och att det har funnits ett orsakssamband mellan bristerna i arbetsmiljöarbetet och pojkens död. Därmed anser rätten att ett arbetsmiljöbrott har begåtts inom kommunens verksamhet. Även om ingen person döms för brottet, finns grund för företagsbot, eftersom kommunen inte har vidtagit de åtgärder som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet. Boten bestäms till 1,2 miljoner kronor.

Ladda ner dokument

Namn Storlek Ladda hem

B5831-22.pdf

2 MB
Instans
Tingsrätterna
Rättsområden
Skola och utbildning, Arbetsmiljö, Arbetsmiljöbrott