Efter att ett bolag gjort ett antal avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen erhöll bolaget ett kvitto på att anmälan mottagits samt information om avverkning skulle ske inom en sexveckorsfrist.
Avverkningsanmälningar till Skogsstyrelsen riskbedöms i ett automatgenererat geografiskt informationssystem. Vid den automatiska analysen genomförs geografisk information om specifika geografiska förutsättningar och artförekomster med den information som anmälaren har ritat in i kartan vid anmälningstillfället. Ärendet faller antingen ut som automatiskt granskat eller för manuell hantering av handläggare på myndigheten.
Naturskyddsföreningen har överklagat sammanlagt 33 automatiserade beslut till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt och yrkar att besluten upphävs. Enligt föreningen bryter Skogsstyrelsens automatiska granskning mot både processuella som materiella regler.
Besluten uppfyller inte förvaltningslagens krav på bland annat motivering, dokumentation och kommunicering. Dessutom strider besluten mot artskyddsförordningen genom att den automatiska granskningen inte tar tillräcklig hänsyn till påverkan på fridlysta arter och inte någon hänsyn till påverkan på vattenmiljöer.
Kriterierna tar enligt Naturskyddsföreningen inte hänsyn till ”99 %” av den information som finns tillgänglig om åtta fridlysta fåglar som häckar i skogen. Kriterierna tar inte heller hänsyn till om arten är nationellt rödlistad, finns upptagen på fågeldirektivets bilaga 1 eller om population genomgått en konstaterad kraftig minskning.
Mark- och miljödomstolen kommer inledningsvis fram till att besluten är avsedda att vara handlingsdirigerande och därmed överklagbara. Det kan dock ifrågasättas om ordningen med autogenererade beslut är lämplig ur ett förvaltningsprocessperspektiv.
I sak konstaterar domstolen att det inte går att bedöma om det i det enskilda fallet har varit rätt av Skogsstyrelsen att avskriva anmälningarna från vidare handläggning.
Det är dock uppenbart att kriterierna för den automatiska granskningen inte är lika granskning inte är lika långtgående som de krav som framgår av Mark- och miljööverdomstolens praxis. Vidare framgår att automatgranskningen inte skiljer på olika artgrupper, nationell rödlistning eller om en fågelart finns upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet.
”Utredningen i målet har enligt domstolen visat att Skogsstyrelsen generellt i sin automatgranskning tillämpar en för grov sållning när det gäller skyddade arter i förhållande till praxis i enskilda fall och att man generellt och medvetet underlåter att tillämpa 5 kap. 4 § miljöbalken”, skriver rätten.
Eftersom det inte skett en fullständig prövning mot miljöbalkens bestämmelser har myndigheten inte haft fog för att avsluta ärendena. Därmed går det inte att bedöma om avverkningarna strider mot artskyddsförordningen eller miljökvalitetsnormerna för vatten.
Besluten ska därför undanröjas och målen återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning. Under tiden för myndighetens fortsatta handläggning ska de anmälda avverkningarna förbjudas.