Det var en morgon i augusti 2022 som personer iförda gula västar gick ut med röda flaggor och stoppade trafiken vid Stockholmsinfarten på E4:an vid Haga Norra. Kort därpå klev 13 personer ut och satte sig på vägbanans samtliga fyra körfält i södergående riktning med en banderoll där det stod ”Återställ våtmarkerna”. Syftet med aktionen var att fästa uppmärksamhet på den pågående klimatkrisen.
Konsekvensen blev en trafikstockning i södergående riktning där ingen trafik kom fram – och en så kallad ”tittkö” på andra sidan mitträcket, i norrgående riktning. När polis kom till platsen reste sig en person och sprang från platsen, men övriga tolv satt kvar och vägrade flytta på sig trots befallning från polis.
Vid samma tidpunkt försökte en ambulans under utryckning ta sig förbi köbildningen och vidare mot avfarten mot Karolinska sjukhuset, några hundra meter söder om platsen för klimataktivisternas avspärrning. Aktivisterna gjorde då utrymme för ambulansen att passera, men flera personer återvände sedan till sina platser på vägbanan. Två av aktivisterna hade dessutom limmat fast sig vid vägbanan och kunde avlägsnas först efter att polis använt kemiska lösningsmedel. När den sista aktivisten avlägsnades hade trafikstockningen pågått i nästan en timme – och när kön var som längst sträckte den sig från Haga Norra till Kista.
De tolv aktivister som vägrat flytta på sig fälls nu i Solna tingsrätt för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten.
Försvaret har i målet godtagit de faktiska omständigheterna men gjort gällande att ansvar inte ska dömas ut. Aktivisterna har inte stört eller hindrat den allmänna samfärdseln och har dessutom saknat uppsåt till sabotage. De har dessutom agerat inom ramen för sin grundlagsskyddade demonstrationsfrihet samt även handlat i nöd med anledning av den pågående klimatkrisen, enligt försvaret.
Argumenten avfärdas dock alltså av tingsrätten.
Trafik på allmänna vägar ingår i begreppet ”den allmänna samfärdseln”. Frågan är om agerandet har medfört ”störningar och hinder av allvarligt slag” så som krävs för ansvar för sabotage. Det finns här ingen vägledning i motiv eller förarbeten, men tingsrätten anser att förutsättningarna är uppfyllda. Blockaden har skett i rusningstid och orsakat långa trafikköer som försenat ett mycket stort antal trafikanter. Även om någon exakt kostnad inte gjorts gällande är det också uppenbart att aktivisternas agerande har gett upphov till en betydande samhällskostnad. Att bara en enda infart till stadens centrala delar påverkats hindrar här inte ansvar, enligt tingsrätten.
De tilltalade har också haft en avsikt att störa och hindra den allmänna samfärdseln, även om det skett i det övergripande syftet att belysa klimatfrågan. De måste också ha haft insikt om vilka följder agerandet skulle få, även åtal för sabotage inte aktualiserats vid liknande aktioner som genomförts av samma grupp vid tidigare tillfällen.
När det gäller frågan om demonstrationsfrihet betonar tingsrätten att trafikstörningen i det aktuella fallet varit den avsedda effekten – och inte en oavsiktlig bieffekt av en demonstration. ”Det allmännas intresse av att motverka denna typ av allvarliga störningar på en central infart till Stockholm i rusningstid måste under alla förhållanden anses väga tyngre än de tilltalades rätt att demonstrera på aktuell tid och plats på det sätt som de har gjort”, fortsätter domstolen. En tillämpning av sabotagebestämmelsen kan under dessa förhållanden inte anses utgöra en oproportionerlig inskränkning av de tilltalades demonstrationsfrihet, slår tingsrätten fast.
Nödrätten ska, i sin tur, tillämpas restriktivt i situationer när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse. Det saknas anledning att ifrågasätta att aktivisterna agerat utifrån sin övertygelse om klimathotets allvar och uppfattningen att politikerna inte gör tillräckligt för att motverka hotet. Det ankommer dock främst just på samhällsorgan att väga allmänna intressen som klimatet och miljön mot eventuellt motstående intressen och vidta erforderliga skyddsåtgärder.
”Att samhället godtagit vissa risker innebär att den enskilde måste finna sig i att denne själv och andra kan bli utsatt för samma risker”, skriver tingsrätten. Utrymmet är därför ”synnerligen begränsat” för att med stöd av nödreglerna legitimerad otillåtna handlingar med hänvisning till att man vill skydda sig själv eller andra, oavsett hur allvarlig risken bedöms vara – något som slagits fast i avgöranden från Högsta domstolen. Nödrätten har därför inte berättigat de tilltalade att begå brottsliga handlingar.
Klimataktivisterna fälls nu för att tillsammans och i samförstånd ha orsakat störning och hinder av allvarligt slag i den allmänna samfärdseln, det vill säga sabotage. Aktivisterna har dessutom medgett att de hört polisens befallning att lämna vägbanan men vägrat att göra detta – något som också stöds av filmupptagningar. De båda kvinnor som limmat fast sig har invänt att de inte haft någon möjlighet att följa befallningen – men har samtidigt förklarat att syftet med limningen varit att kunna sitta kvar så länge som möjligt. Tingsrätten anser här att de tolv aktivisterna har utgjort en folksamling och att man uppsåtligen underlåtit att efterkomma polisens ordningsbefallning. Handlandet har inte varit straffritt utan ska rubriceras som ohörsamhet mot ordningsmakten.
Sabotage kan ge så mycket som fyra års fängelse, men gärningarna har enligt åklagaren ett straffvärde på sex månaders fängelse. Tingsrätten anser dock att straffvärdet är lägre och motsvarar fyra månaders fängelse. Domstolen betonar här att det har handlat om ”en aktion med ett i grunden fredligt syfte” – och att aktivisterna har försökt begränsa skadeverkningarna genom att själva kontakta polisen och genom att hålla en fil öppen för blåljusfordon.
Straffvärdet motsvarar med hänsyn till detta fyra månaders fängelse, men fängelse väljs inte som påföljd i något av fallen. Nio av aktivisterna döms i stället till villkorlig dom medan tre döms till skyddstillsyn.