Disciplinnämnden vid Malmö universitet beslutade den 9 december 2021 att i sex veckor stänga av en 28-årig student från deltagande i undervisning, prov och annan verksamhet inom ramen för utbildning vid universitetet.

Avstängningen beslutades gälla under perioden den perioden den 10 december 2021-den 21 januari 2022. Som skäl för beslutet angav disciplinnämnden att studenten har kopierat egen text från tidigare kurs/utbildning på ett otillåtet sätt och därmed har haft för avsikt att vilseleda examinatorn på ett sådant sätt som avses i 10 kap. 1 § högskoleförordningen (1993:100).

Genom beslut den 28 december 2021 inhiberade förvaltningsrätten disciplinnämndens beslut.

28-åringen yrkade i första hand att förvaltningsrätten skulle undanröja disciplinnämndens beslut i sin helhet och i andra hand att förvaltningsrätten upphäver disciplinnämndens beslut och istället meddelar en varning. Han anförde bland annat. Följande: Reglerna var, vid examineringstillfället, så otydliga för honom som student att det inte gick att följa dem i alla delar. Han har inte haft för avsikt att vilseleda och hans beteende har inte varit så klandervärt att det finns skäl för någon disciplinär åtgärd. Om en disciplinär åtgärd är aktuell är en avstängning alltför ingripande.

Det är ostridigt att viss text har författats av honom tidigare i en hemtentamen och att han använt den som del i ett provsvar. Det handlar om något som universitetet benämner ”självplagiat”. Någon särskild information om referensbehandling och plagiat har inte lämnats inom ramen för kursen och många medstudenter till honom blir förvånade när de får höra om begreppet ”självplagiat”.

Förvaltningsrätten i Malmö konstaterar att en student har en skyldighet att ta del av de regler som gäller inför en examination och att försäkra sig om vad de innebär. I den skriftliga information om plagiat som delats ut på den aktuella kursen framgår följande:

”Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Plagiat är mot etablerad forskningsetik.

Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text, så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du har funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamensuppgift”.

Förvaltningsrätten konstaterar att informationen inte innehåller några specifika uppgifter om självplagiering. Det går dock att förstå den generella innebörden av texten som att självplagiering omfattas i vad som utgör otillåten plagiering. Enligt förvaltningsrättens mening är det emellertid, av den sammantagna texten och särskilt i relation till de exempel som ges, inte tydligt att så är fallet.

I ett senare avsnitt i informationen anges att studenterna har ett ansvar att känna till de regler som finns för studier och examination och det hänvisas till ytterligare information på universitets hemsida. 28-åringen har redovisat en definition av plagiering som han har hämtat från universitets hemsida. I den definitionen framgår att plagiering innebär att använda innehållet i ”en annan persons verk” på vissa sätt. Enligt den definitionen utgör användande av egna texter utan att referera till dem alltså inte någon form av plagiering.

Av utredningen i målet framgår inte att studenten har getts möjlighet att ta del av någon ytterligare information om regelverket kring plagiering inför det aktuella provtillfället. Studenten har själv uppgett att ett muntligt seminarium om plagiering ägde rum först efter det aktuella provtillfället.

Sammantaget bedömer förvaltningsrätten att det genom disciplinnämndens utredning inte har klarlagts att 28-åringen kan anses ha varit medveten om att den i målet aktuella inlämningsuppgiften har utformats på ett otillåtet sätt. Det kan därmed inte konstateras att han genom sitt förfarande har försökt vilseleda vid examination i den mening som avses i 10 kap. 1 § första stycket första punkten högskoleförordningen, och det har därvid inte funnits grund för en disciplinär åtgärd. Förvaltningsrätten finner mot denna bakgrund att överklagandet ska bifallas och att beslutet att stänga av 28-åringen ska upphävas.