Den 25-årige mannen åtalades för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund då han, enligt åtalet, tillsammans och i samförstånd med andra gärningspersoner ingett en låneansökan med oriktiga uppgifter och falska handlingar till Danske Bank. Han lurade på det sättet företrädare för banken att bevilja och betala ut ett lån om 1 402 500 kronor. Vilseledandet innebar vinning för gärningspersonerna och skada för målsäganden.
Bakgrunden är att under sommaren 2020 inledde Ekobrottsmyndigheten en utredning av en låneförmedling. Flera personer åtalades och dömdes för att ha hjälpt bostadssökande att erhålla bolån hos olika banker genom att vilseleda bankerna (se Stockholms tingsrätts dom den 16 februari 2022 i mål nr B 825-21). Spaning och avlyssning bedrevs under sommaren och hösten 2020. Under Ekobrottsmyndighetens utredning identifierades personer som misstänktes ha fått hjälp av verksamheten. Enligt åklagaren har 25-åringen fått hjälp av förmedlingen.
Mannen uppgav att under år 2020 hade han totalt tre olika jobb. Alla tre jobb var timanställningar inom vården/hemtjänsten. Inkomstuppgifterna i deklarationerna till Skatteverket stämmer. Inför sitt bostadsköp kontaktade han först sin dåvarande bank Nordea för att ansöka om ett bolån.
För Nordea uppgav han att hans månadsinkomst uppgick till mellan 20 000 kronor och 25 000 kronor. Kontakten med Nordea ägde rum ungefär i augusti 2020. Nordea meddelade att han fick låna 1,3 miljoner kronor men han ville ha ett lite större lån eftersom han ville bo i Haninge.
Han kontaktade Nordea per telefon när han ansökte om lånet och Nordea ställde frågor om hans nuvarande inkomst. Han fyllde inte i någon skriftlig låneansökan hos Nordea. Senare fick han kontakt med en person som sa att han kände en man som jobbade på en bank. Mannen i fråga kontaktade sedan honom per telefon och sa att han jobbade på en bank. 25-åringen skickade kopior på sitt inkomstunderlag. När han godkände med sitt bank-id så såg han att det stod Danske Bank och han har dyslexi så han godkände bara.
Låneansökan bestod av så mycket olika papper så han gick inte igenom hela ansökan.
Han köpte en bostad i Handen med det beviljade lånet på 1 402 500 kronor. Under sommaren 2021 fick han ett meddelande från Danske Bank om att något var fel med bostadslånet.
Stockholms tingsrätt konstaterade att i ansökan angavs att mannen var fast anställd på en målerifirma i Sollentuna med en månadslön om 32 000 kronor.
Tillsammans med låneansökan ingavs falska lönebesked och arbetsgivarintyg. Av åberopade inkomstuppgifter framgår att 25-åringen under inkomståret 2020 hade en fastställd förvärvsinkomst om 249 100 kronor. Inkomsterna kom huvudsakligen från omsorgsföretag.
Genom utredningen ansåg rätten det klarlagt att 25-åringen genom oriktiga uppgifter och falska handlingar till Danske Bank lurade företrädare för banken att bevilja och betala ut det aktuella bolånet. Det är även utrett att gärningen har ägt rum någon gång under det tidsintervall som angetts av åklagaren i gärningsbeskrivningen.
Förfarandet, där mannen beviljats ett lån på felaktiga grunder, har enligt tingsrätten rent allmänt inneburit en vinning för 25-åringen eftersom han inte skulle ha beviljats den aktuella krediten – i vart fall inte på de aktuella lånevillkoren – om Danske Bank hade känt till mannens faktiska ekonomiska och personliga förhållanden vid tidpunkten för beviljandet av låneansökan.
Eftersom 25-åringen haft en sämre återbetalningsförmåga än vad som framgått av den information som lämnades till banken i låneansökan har banken genom att bevilja det aktuella lånet utsatt sig för en större risk för förlust (kreditrisk) än vad banken räknat med. Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten att det har funnits en beaktansvärd risk för slutlig förlust i detta fall. Förfarandet har således inneburit skada för banken enligt 9 kap. 1 § brottsbalken.
Och då han ansågs ha uppsåt dömdes han till villkorlig dom och 100 dagsböter.
Men han överklagade och frias nu av Svea hovrätt. De oriktiga uppgifterna har förmedlat en felaktig uppfattning om 25-åringen såsom kredittagare och utgör i sig ett vilseledande. För att han ska kunna dömas till ansvar krävs emellertid att åklagarens bevisning därutöver styrker att Danske Bank betalat ut lånet till följd av vilseledandet, dvs. att banken inte hade beviljat och betalat ut lånet på samma villkor om låneansökan gjorts med korrekta uppgifter. Vidare krävs att det förelegat en beaktansvärd risk för slutlig förlust för att skaderekvisitet i bedrägeribestämmelsen ska anses uppfyllt.
25-åringen har berättat att han, utifrån sina korrekta inkomstuppgifter, har erbjudits ett lånelöfte om 1,3 miljoner kronor från Nordea. Denna uppgift har inte motbevisats av åklagaren. På de i och för sig oriktiga uppgifterna har han erhållit ett lånelöfte från Danske Bank om 1,7 miljoner kronor. Det lån han slutligen tagit har emellertid varit väsentligt lägre. I målet saknas bevisning om kreditprövningen och de felaktiga uppgifternas betydelse för denna samt om dessa varit avgörande för banken vid beviljande av det lån som mannen erhöll. Skillnaden mellan det lån han erhållit från Danske Bank och den summa han erbjudits få låna av Nordea, kan inte heller betraktas som så betydande att det redan därav kan anses klarlagt att lånet inte skulle ha beviljats om ansökan gjorts med korrekta uppgifter. Vid den bedömningen saknas förutsättningar att döma 25-åringen för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund.
Som hovrätten konstaterat ovan saknas utredning om att de handlingar som getts in till banken varit falska. Det kan därför inte heller bli fråga om att döma 25-åringen för brukande av falsk urkund. Åtalet ska därför ogillas.
Ett hovrättsråd är skiljaktigt och vill döma 25-åringen för bedrägeri.