AI-tekniken har möjliggjort alltmer avancerade kreativa processer, från bildgenerering till musik- och textskapande. Samtidigt som tekniken inspirerar konstnärer och kreatörer världen över, skapar den också juridiska utmaningar. Kan AI betraktas som en upphovsman, eller måste en fysisk person alltid stå bakom ett skyddat verk? Och hur avgör vi i så fall graden av mänsklig inblandning som krävs för att något ska betraktas som ett ”verk”? Dessa frågor är mer än hypotetiska; rättsliga beslut kring AI-genererade verk kan komma att forma framtidens upphovsrättslagstiftning.
Finns praxis på området?
Vi ser hur olika länder närmar sig denna problematik på skilda sätt. Ta till exempel ett aktuellt rättsfall från Tjeckien där en AI-genererad bild nekades upphovsrättsligt skydd. Enligt tjeckisk lagstiftning krävs att en upphovsman är en fysisk person, och domstolen menade att AI-verk saknar det mänskliga kreativa bidraget som traditionellt krävs för skydd.
Däremot ser vi en helt annan utveckling i Kina där ett AI-genererat verk nyligen erhöll upphovsrätt på grund av användarens omfattande kreativa insatser i processen.
Vad innebär dessa olika bedömningar för framtiden?
I Sverige är frågan ännu oprövad i domstol men med AI-kommissionen på plats kan vi förvänta oss utveckling på området inom kort. EU:s nya AI-förordning, som förväntas träda i kraft snart kan också komma att påverka hur upphovsrätten för AI-genererat material hanteras i Sverige.
För den som vill få en djupare inblick i rättsläget och de centrala frågeställningar som präglar debatten kring AI och upphovsrätt, har experterna Siri Mårtensson Hjälmberg och Mathilda Kronér från Morris Law analyserat internationella rättsfall och identifierat nyckelaspekter att bevaka framöver. Genom deras expertkommentar får du en exklusiv inblick i hur dessa frågor kan påverka framtida rättslig utveckling, både i Sverige och internationellt.