Det får anses vara en allmänt accepterad uppfattning att den som förvärvar en fastighet med insikt om att det på fastigheten har bedrivits miljöfarlig verksamhet får anses ha en skyldighet att undersöka, om det på fastigheten finns miljöfarliga ämnen. Hur långt sträcker sig undersökningsskyldigheten enligt miljöbalken; går den längre än jordabalkens regler? Det är den allmänna uppfattningen, men det finns nog anledning att numera rucka på den uppfattningen. Hur är det med den ovetande förvärvaren? Köparen har en undersökningsplikt enligt 10 kap. första stycket miljöbalken, och det är den undersökningsplikten som Rubenson berör i detta avsnitt.