De tilltalade männen lärde känna varandra under 1980-talet och har sedan dess utvecklat en nära vänskap. De har gemensamma intressen, bland annat för idrott, och har gjort ett stort antal resor tillsammans. De umgås såväl ensamma som med familj och gemensamma vänner.

Kommunaltjänstemannen har länge jobbat inom fastighetssektorn i Göteborg. 2010 anställdes han av det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling AB och arbetade, under den tid som åtalet avser, för bolaget som teknisk förvaltare. Hans arbetsuppgifter inbegrep bland annat att för Älvstranden Utveckling AB:s räkning köpa in tjänster från underleverantörer.

Även hans vän har länge varit verksam inom fastighetssektorn i Göteborg. Sedan år 2007 har han, såsom vd och innehavare av funktionärsuppdrag, drivit ett entreprenadföretag. Mellan åren 2017-2019 anlitades detta bolag, antingen direkt eller som underleverantör till andra bolag, för utförandet av diverse rivnings- och städrelaterade arbeten för Älvstranden Utveckling AB. Med anledning därav tillställde GITAB Älvstranden Utveckling AB totalt 145 fakturor avseende ett sammantaget värde om drygt 5 miljoner kronor. Kommunaltjänstemannen var involverad i attesteringen av 141 av de nämnda fakturorna.

Tingsrätten gör först bedömningen att åklagaren styrkt att det objektivt varit fråga om förmåner. Det ankommer då på männen att lämna rimliga och trovärdiga förklaringar till varför transaktionerna inte skulle utgöra förmåner.

Det männen uppgett om att det varit fråga om betalningar och lån från företagaren som har eller kommer att återbetalas av tjänstemannen har inte varit möjligt att kontrollera.

Detsamma gäller den tekniske förvaltarens "osannolika uppgifter" om att kontanterna, med vilka återbetalning till vännen av över 150 000 kronor påstås ha skett, skulle utgöra vinster på pokerspel och vadslagning.

Nästa fråga är om förmånerna varit otillbörliga. Tingsrätten konstaterar att förvaltaren, i befattningen som teknisk förvaltare har haft möjlighet att påverka vilka bolag som skulle anlitas för utförandet av arbete åt bolaget.

Redan av den anledningen har han haft att iaktta stor försiktighet beträffande mottagande av förmåner.

Att företagaren under sådana omständigheter givit, och förvaltaren under sådana omständigheter mottagit, de aktuella förmånerna har objektivt sett haft förutsättningar att påverka utförandet av förvaltarens arbetsuppgifter.

Förmånerna har mot den bakgrunden varit otillbörliga.

Slutligen kan de otillbörliga förmånerna inte anses uteslutande eller i allt väsentligt ha sin grund i vänskapsförhållandet. Tvärtom framstår det som uppenbart att det dominerande sambandet mellan parterna varit tjänstesambandet.

Männen döms för givande respektive tagande av muta. Eftersom de dömda är ostraffade och det inte finns risk för fortsatt brottslighet, har påföljden bestämts till villkorlig dom och böter. Tingsrätten beaktar vid straffmätningen att det gått lång tid sedan brotten begicks, men också att den tekniske förvaltaren förlorade sitt arbete på grund av brotten. De dömda ska också betala kostnaden för sina försvarare.