Det handlar om två män gifta med varandra som bedrev ett slags djurpark inomhus under namnet Blekinge Exotiska Värld. De åtalades för det första för djurplågeri. De anklagades för att tillsammans och i samförstånd genom vanvård otillbörligen utsatt tre vitörade marmosetter och två afrikanska dvärgkrokodiler som omhändertogs den 14 januari 2021 samt marmosetten och pinchéehonan från en kontroll den 31 mars 202I för lidande.
Avseende marmosetterna som omhändertogs den 14 januari 2021 så var samtliga marmosetter vid omhändertagandet kraftigt avmagrade vilket berott på felaktig och otillräcklig utfodring. Näringsbristen ansågs ha pågått en lång tid och medfört ett systematiskt lidande för djuren.
Pinchéhonan och marmosetthanen var när de dog någon gång 2018–2019, utmärglade och kraftigt underviktiga. Vilket berott på avsaknad av eller bristande tillgång till korrekt foder, och har medfört ett systematiskt lidande for djuren.
De två afrikanska dvärgkrokodilernas vattenbad var till ytan alldeles för litet och väldigt smutsigt.
En av männen åtalades också för artskyddsbrott då han utan tillstånd i djurpark förevisat djur av vilda arter.
När det gäller artskyddsbrottet måste det enligt tingsrätten, vars bedömning hovrätten delar, ha varit tydligt för den tilltalade mannen att de inte hade tillstånd för att få fortsätta förevisa de vilda djuren och detta särskilt eftersom de lämnade in en ansökan och inledningsvis även fick ett skriftligt beslut om ett tillfälligt tillstånd. Han kontrollerade inte heller om hans påstådda uppfattning var korrekt utan fortsatte istället med verksamheten utan åtgärd.
Han var därmed oaktsam och skulle dömas för artskyddsbrott i enlighet med åtalet.
Beträffande djurplågeriet ansågs det visat att den marmosett och den pinchéapa som hittades avlidna samt de tre levande marmosetterna till följd av felaktig eller bristande tillgång till foder utsatts för lidande.
För att ett sådant förhållande ska bedömas som djurplågeri krävs att personen hade ett ansvar för djuren och att handlingen skedde uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, vilket även kan ske av underlåtenhet. Beträffande försummelsen av foder har mannen berättat att han hade huvudansvaret för djuren och satte ihop planeringen för fodret, att det godkändes av zoolog och att det aldrig ändrades samt att nya djur av samma art gick in på samma planering. Den tilltalade har även berättat att det var svårt att kontrollera apornas hull utan att fånga in dem eller söva dem.
En av männen hade i sin roll som delägare i föreningen och som huvudsaklig skötare ett garantansvar och var grovt oaktsam då han inte säkerställde att de tre marmosetterna fick tillgång till den föda de behövde. Han skulle därmed dömas för djurplågeri enligt åtalet avseende de tre marmosetterna.
Även den andre mannen dömdes för djurplågeri, genom grov oaktsamhet, avseende de tre marmosetterna i enlighet med gärningspåståendet.
När det gäller de afrikanska dvärgkrokodilerna finns, enligt tingsrätten, ingen utredning som visar att dvärgkrokodilerna utsattes för lidande och åtalet vann inte bifall i denna del.
Den ene av männen dömdes för djurplågeri till 60 dagsböter. Den andre dömdes för artskyddsbrott och djurplågeri till 90 dagsböter.
Hovrätten över Skåne och Blekinge delar i stort sett tingsrättens bedömning men tillägger att det inte visats att några djur svultit.