Utredningen mot den nu 44-årige mannen, som är utbildad jurist, tog sin början efter att SÄPO fått underrättelseinformation om att någon som arbetade inom den svenska säkerhets- och underrättelsetjänsten skulle ha erbjudit hemliga uppgifter till Ryssland och den ryska säkerhetstjänsten GRU. SÄPO:s utredning av misstankarna ledde till 44-åringen, som blev föremål för en egen förundersökning och som frihetsberövades i september 2021. Två månader senare greps även 44-åringens yngre bror.
Vid tidpunkten för frihetsberövandet var 44-åringen anställd vid Livsmedelsverket, men han hade under åren 2007–2015 varit anställd vid SÄPO under två perioder – och däremellan arbetat med underrättelseverksamhet vid Försvarsmakten i tre års tid.
I Svea hovrätt dömdes 44-åringen till livstids fängelse för brott mot Sveriges säkerhet, grovt spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift. Åklagarna yrkade även att motsvarande 100 000 dollar skulle förklaras förverkade hos honom. Det yrkandet ogillades dock av processuella skäl, vilket fick till följd att brottsutbytet inte kunde förverkas. Högsta domstolen beslutade i september 2023 att inte pröva målet och domen har således fått laga kraft.
Skatteverket beslutade i december 2023 att genom efterbeskattning skönsmässigt höja 44-åringens inkomst av tjänst med cirka 534 000 kronor motsvarande 60 000 dollar för beskattningsåret 2017. Verket ansåg att brottsutbytet utgjorde skattepliktig inkomst.
Mannen har överklagat till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade att beslutet skulle upphävas. Till stöd för sin talan anförde han bland annat att pengar som införskaffats genom brottslig gärning inte kan vara skattepliktig inkomst.
Förvaltningsrätten konstaterade inledningsvis att det är utrett att 44-åringen har haft betydande inkomster 2017 som han inte deklarerat för. Det finns därmed förutsättningar för skönsmässig efterbeskattning i den mån dessa inkomster är skattepliktiga.
Utgångspunkten är att brottsvinster hanteras genom förverkandeinstitutet. En ordning som innebär att alla inkomster är skattepliktiga om de inte uttryckligen undantas i inkomstskattelagen ”skulle kunna få stora och oförutsedda konsekvenser inom flera andra rätts- och samhällsområden” enligt förvaltningsrätten. Detta talar starkt emot att beskattning ska ske när ett utbyte av brott kan förverkas enligt brottsbalken.
Det finns dock situationer då inkomster från brott inte kan förverkas. Inkomsterna kan då beskattas. Det krävs då att den brottsliga verksamheten ingår som ett led i en legal verksamhet. Detta följer bland annat av RÅ 1991 ref. 6.
Avgörandet gällde dock lagstiftning som numera är upphävd och det är därför möjligt att domen är obsolet. Detta bekräftas möjligen av att Högsta förvaltningsdomstolen i HFD 2011 ref. 80 har ansett att inkomst som hade intjänats genom upprättande av osanna fakturor inte var undantagen från beskattning i inkomstslaget tjänst.
Det framgår dock inte av domskälen i HFD 2011 ref. 80 hur avgörandet förhåller sig till tidigare praxis gällande beskattning av brottslig verksamhet som inte har koppling till en legal verksamhet.
En avgörande skillnad mellan 2011 års avgörande och den aktuella situationen är den underliggande brottsliga gärningen. I 2011 års avgörande kom brottsvinsterna från ett skattebrott. Ett förverkande är då inte möjligt.
I det aktuella fallet omfattas det underliggande brottet av förverkandereglerna och saknar helt och hållet legala inslag. Förvaltningsrätten ansåg därför att äldre praxis fortfarande gäller. Det överklagade beslutet skulle alltså upphävas.
Kammarrätten i Stockholm konstaterar precis som förvaltningsrätten att den lagstiftning som 1991 års avgörande avsåg numera är upphävd och har ersatts av inkomstskattelagen. Inkomstskattelagens bestämmelser innebär en viss utvidgning av inkomstslaget tjänst.
I 2011 års rättsfall beskattades en person i inkomstslaget tjänst för att ha upprättat osanna fakturor. Enligt kammarrätten ger avgörandet stöd för att inkomst från brottslig verksamhet ska bedömas på samma sätt som laglig verksamhet när det gäller inkomstskattelagens bestämmelser om skatteplikt och inkomstslag.
44-åringen har dömts för grovt spioneri, som bestått i att han mot ersättning vidarebefordrat uppgifter till främmande makt. Ersättningen är alltså kopplad till en prestation som mannen utfört, och är därför hänförlig till inkomstslaget tjänst. Något förverkande har inte skett och det har inte framgått att det framställts något skadeståndsanspråk mot honom.
Kammarrätten anser därför att inkomsten är skattepliktig.