Den tilltalade mannen är polis vid Polismyndigheten i Uddevalla. Han åtalades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgift som är avsedd för databehandling genom att göra slagningar på personer i polisens it-system. Slagningarna var, enligt åtalet, inte nödvändiga för att genomföra viss arbetsuppgift. De otillåtna slagningarna hade gjorts vid 74 tillfällen.
Han åtalades också för brott mot tystnadsplikt då han ska ha upplyst om specifik uppgift ur signalementsregistret gällande en person.
Polismannen har vidgått att han har gjort slagningar. Men han har menat att han har gjort slagningarna inom ramen för sin tjänst som polis samt att slagningarna inte har skett på ett otillbörligt sätt utan inom ramen för inre spaning. Slagningarna har enligt honom varit nödvändiga inom ramen för hans arbetsuppgifter.
Han har vidare anfört att slagningarna har gjorts med mobilappen MPMF (Mobilapp för Polisens MultiFråga). Det blir enligt honom lätt felslagningar när de görs i en mobiltelefon. Till det kommer enligt polismannen att telefonen, när den har slocknat, skärmlåset aktiverats och telefonen sedan öppnats/väckts igen, automatiskt – utan användarens avsikt - kan göra nya slagningar genom att upprepa den senaste slagningen. Därför har han ifrågasatt att han medvetet och aktivt själv har gjort 74 slagningar. Om tingsrätten skulle göra en annan bedömning ska åtalet ogillas på grund av bristande uppsåt.
Den man som kartlades genom slagningarna uppgav i sitt förhör att han och en kvinna är ett par. De skulle den 18 december 2020 för första gången spendera en helg tillsammans. Hennes barn skulle då vara hos sin pappa. Pappan ringde senare samma dag till kvinnan och sa att hon hade kriminella hemma. Barnen hörde av sig till mamman och frågade vad det var för tatuering han hade. Barnen hade inte sett hans tatuering. Det var vinter och han hade jackan på sig när han kom. Barnens pappa hade visat dem en bild. Den kartlagda mannen har ett kriminellt förflutet och det finns bilder hos polisen på hans tatueringar. Barnen berättade att deras far satt och hetsringde med den nu tilltalade polismannen och att det låg domar och förundersökningar på bordet hemma hos deras pappa.
Den tilltalade polismannen uppgav att han och barnens far känner varandra genom att deras fruar har känt varandra. Han har ingen direkt vänskapsrelation med barnens far men denne kontaktade honom och ville göra en anmälan, men då det inte fanns grund för en anmälan lämnade polismannen tips på uppgifterna i stället. Han gjorde därför slagningar i polisens it-system.
Vid en samlad bedömning ansåg inte Uddevalla tingsrätt att bevisningen kunde anses tillräckligt robust och starkt för att det mot polismannens egna uppgifter ska anses ställt utom rimligt tvivel att informationen som han slagit efter inte har varit nödvändig för att genomföra den uppgift han har arbetat med inom ramen för sin tjänst vid områdespolisen.
När det gäller åklagarens påstående om brott mot tystnadsplikt har det klargjorts under huvudförhandlingen att den specifika uppgift som där avses är en tatuering på den kriminellt belastade mannen. Den uppgiften kan dock ha lämnats av den tidigare nämnde pappan till barnen. Därför ogillades också det åtalet.
Hovrätten för Västra Sverige kommer fram till kommer hovrätten till slutsatsen att åklagarens utredning om de slagningar som polismannen gjorde visar att det inte var fråga om utförande av en arbetsuppgift. I stället synes det ha rört sig om en kartläggning av den kriminellt belastade mannen, vilken var olovlig. Polismannens påstående om att det var fråga om utförande av en arbetsuppgift är motbevisat genom utredningen.
Det är därmed styrkt att den tilltalade gjorde 74 olovliga slagningar i polisens it-system. Han måste ha varit medveten om att slagningarna var olovliga. Han ska därför dömas för dataintrång.
Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning såvitt gäller åtalet om brott mot tystnadsplikt. Polismannen ska därmed inte dömas för brott i denna del.
Påföljden för dataintrång bestäms till 30 dagsböter.