För den nuvarande verksamheten vid Slite har Cementa AB tillstånd fram till i slutet av oktober i år att bryta av kalk- och märgelsten i Västra brottet och File hajdar-täkten.

Brytningen sker nära Natura 2000-områden, där naturvärdena är särskilt höga – och det finns även många skyddsvärda djurarter i närområdet. Brytningen sker djupt ned i marken och för att den ska kunna fortgå måste Cementa pumpa bort grundvatten som läcker in i täkten. Frågan Vid Mark- och miljödomstolen var därför vilka effekter det får på miljön och dricksvattenförsörjningen om man leder bort grundvatten från täkten.

Bedömningen var att någon otillåten påverkan på den omgivande naturen inte uppstår – och verksamheten kommer heller inte heller, vare sig på kort eller lång sikt, att få någon otillåten påverkan på dricksvattenförsörjningen. Cementa meddelades därför tillstånd för att fortsätta med brytningen under en ytterligare tjugoårsperiod.

Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Gotlands län samt ett antal miljöorganisationer och privatpersoner överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD.

Utöver andra invändningar mot täktverksamhetens tillåtlighet gjordes det gällande att den sökta verksamheten ger upphov till en sådan störning på den 928 kvadratkilometer stora grundvattenförekomsten Mellersta Gotland-Roma som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status som vattnet ska ha enligt gällande miljökvalitetsnorm.

Det har det allt sedan handläggningen av tillståndsansökan påbörjades vid mark- och miljödomstolen även framförts invändningar mot den grundvattenmodell som Cementa har använt. Den har utgjort en väsentlig del av miljökonsekvensbeskrivningen. Invändningarna har varit av grundläggande natur. Även det nollalternativ som Cementa har använt sig av i modellen har ifrågasatts.

Mark- och miljööverdomstolen har till skillnad mot mark- och miljödomstolen gjort bedömningen att Cementas miljökonsekvensbeskrivning inte är godtagbar och att det därför finns hinder mot en prövning av Cementas ansökan. Domstolen har till följd av detta undanröjt mark- och miljödomstolens dom och avvisat ansökningen.

MÖD konstaterar bland annat att grundvattenmodellen i miljökonsekvensbeskrivningen i sig och det använda nollalternativet har brister som förelåg även vid ansökningstillfället. Trots uppdatering kvarstår en inte obetydlig osäkerhet och övrig utredning kan inte kompensera detta.

Vid en samlad bedömning anser domstolen därför att det inte går att dra tillräckligt säkra slutsatser om vilken betydelse den sökta verksamheten vid File hajdar-täkten skulle få på omgivningen.

Den utredning som Cementa har lagt fram i frågan om hur kloridhalterna i grundvattenförekomsten Mellersta Gotland-Roma har förändrats under den relevanta tiden är dessutom begränsad och inte särskilt robust, menar rätten. Sammanfattningsvis har utredningen sådana brister som innebär stora begränsningar av möjligheten att bedöma vilken effekt som en fortsatt och utökad verksamhet har på grundvattenförekomsten.

MÖD bedömer därför miljökonsekvensbeskrivningen – även med gjorda kompletteringar – har så många väsentliga brister den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande till verksamhetens inverkan på miljön. Detta leder slutligen till att det föreligger ett processhinder för prövning av Cementas tillståndsansökan.