Den 14 april 2023 dömdes den 56-åriga kvinnan vid Uppsala tingsrätt för bland annat ofredande mot sin granne. Gärningen bestod i att hon hade satt upp två skyltar, omkring 1,5 meter höga och en meter breda, med så kallade ”fuck you”-fingrar i sin trädgård, riktade mot grannens hus och trädgård. Brottmålsdomen ligger som bilaga till denna artikel.
Grannen yrkar att tingsrätten ska förplikta kvinnan att avlägsna de tre skyltarna från sin trädgård.
Grannen uppger att skyltarna påverkar honom och hans familjs psykiska mående negativt. Den psykiska påfrestningen skyltarna innebär ökar vidare med tiden samt av att grannen har satt upp ännu fler skyltar efter brottmålsdomen.
Uppsala tingsrätt konstaterar först att det finns förutsättningar enligt 13 kap. 1 § rättegångsbalken att ta upp grannens talan till prövning. Så som tingsrätten har förstått hans talan är den grundad på 3 kap. 1 § jordabalken. Tingsrätten är därför behörig att pröva frågan i målet (se NJA 2004 s. 743).
Som utgångspunkt gäller, enligt tingsrätten, att var och en har rätt att dekorera och använda sin trädgård på det sätt man själv önskar, med de begränsningar som följer av lag och förordning.
Enligt allmänna grannelagsrättsliga principer, som kommer till uttryck i 3 kap. 1 § jordabalken, måste emellertid den som brukar en fastighet ta skälig hänsyn till sin granne. Bestämmelsen syftar på sådana åtgärder som vidtas vid nyttjandet av fast egendom och som får betydelse för annan fast egendom. Vad som kan krävas av en fastighetsägare eller annan brukare av en fastighet måste avgöras efter vad som enligt ett objektivt bedömande framstår som skäligt med hänsyn till omständigheterna.
Frågan om kvinnan ska förpliktas att avlägsna de aktuella skyltarna från sin trädgård ska bedömas genom en avvägning, efter vad som kan anses skäligt, av hennes och grannens intressen. (Se NJA 1990 s. 71 och NJA 1995 s. 720.)
Kvinnan har inte gjort gällande att skyltarna använts som medel för någon åsiktsyttring. I stället har hon förklarat att skyltarna används som dekoration och att deras placering gör att hennes vindruvor växer bättre. Grannen har å sin sida uppgett att de skyltar som kvinnan satt upp påverkar honom och hans familjs välmående mycket negativt. Han har vidare hänvisat till brottmålsdomen och förklarat att den psykiska påfrestningen har ökat med tiden samt av att ytterligare skyltar tillkommit efter att kvinnan dömts för brott.
Tingsrätten saknar skäl att betvivla att mannen påverkas mycket negativt av skyltarna, vilka har bedömts manifestera ofredande mot honom. I brottmålsdomen har tingsrätten funnit att mycket pekar på att skyltarna har placerats på det aktuella sättet i vart fall delvis i syfte att reta upp grannen. Det saknas anledning för tingsrätten att nu göra någon annan bedömning. Mannens reaktion måste mot den bakgrunden ha varit förutsebar för kvinnan. Genom att ändå ha kvar skyltarna har hon inte tagit skälig hänsyn till sin granne.
Vid en avvägning av de ifrågavarande grannarnas intressen är det enligt tingsrättens bedömning därför uppenbart att mannens intressen enligt vad som nu har sagts måste anses väga tyngre än kvinnans intresse av att dekorera sin trädgård.
Under dessa omständigheter har han på grannelagsrättslig grund rätt att fordra att kvinnan ska ta ned skyltarna. Hans talan ska därför bifallas vilket innebär att kvinnan förpliktas att ta ned skyltarna.
Domen har vunnit laga kraft.