Ordföranden i Socialnämndens socialutskott i Vallentuna kommun beslutade i maj 2023 att med stöd av 6 § lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, omedelbart omhänderta en i dag tvåårig flicka. Nämnden ansökte därefter om att flickan skulle beredas vård med stöd av 1 och 2 §§ LVU samt att beslutet skulle gälla omedelbart.

Av nämndens ansökan framgår att flickan vårdas inneliggande på sjukhus för behandling av en elakartad tumörsjukdom. Flickans sjukdom kräver behandling som innefattar blodtransfusioner, vilket vårdnadshavarna måste samtycka till. Föräldrarna motsätter sig av religiösa skäl att flickan får transfusioner av blod eller blodkomponenter. De har uppgett att de inte kommer försvåra eller förhindra sådan behandling men samtidigt förklarat att de själva inte kan fatta ett sådant beslut oavsett hur akut situationen är. Med undantag för detta hade dock nämnden inga synpunkter på vårdnadshavarnas föräldraförmåga.

Föräldrarna bestred bifall till ansökan men invände inte mot nämndens beskrivning av omständigheterna. De ville att vårdbeslutet skulle upphävas och att därefter ett beslut om omedelbart omhändertagande fattas vid varje tillfälle som flickan behöver blodtransfusioner, så att de slipper lämna sitt samtycke till behandlingen. Ett beslut i enlighet med ansökan skulle strida mot deras religionsfrihet, behovsprincipen, proportionalitetsprincipen och principen om barnets bästa.

Förvaltningsrätten i Stockholm inledde med att konstatera att annat inte framkommit än att föräldrarna tar väl hand om flickan. Det har inte heller påståtts att de förhindrar eller försvårar transfusionerna. Faktum kvarstår dock att deras samtycke krävs för att livsavgörande behandling ska kunna ges. Genom att inte samtycka till sådan behandling bedömdes föräldrarna brista i omsorgen om flickan.

Det bedömdes även föreligga en påtaglig risk för flickans hälsa skadas om hon inte bereds vård enligt LVU. Föräldrarnas begäran om att beslut om omedelbart omhändertagande ska fattas vid varje tillfälle som flickan behöver transfusioner innebär en risk för att nödvändig behandling kan komma att fördröjas, ansåg förvaltningsrätten. En sådan lösning var därför inte tillfredställande.

Även med hänsyn till föräldrarnas religionsfrihet och bestämmanderätt över vilken vård de vill ge sitt barn bedömde domstolen att dessa rättigheter fick stå tillbaka för behandlingen. Det framgick dessutom att läkarna, i den mån det varit möjligt, undvikit att ge flickan blod av hänsyn till föräldrarnas tro.

Förutsättningarna för vård var alltså uppfyllda och ansökan skulle bifallas.

Kammarrätten i Stockholm delar förvaltningsrättens bedömning och avslår föräldrarnas överklagande.