Tillväxtverket beslutade den 21 januari 2021 att från Vandra of Sweden AB kräva tillbaka utbetalt korttidsstöd med 245 191 kronor samt att avslå bolagets ansökan om förlängt godkännande. Detta eftersom bolaget enligt Tillväxtverkets kontroller har beslutat om vinstutdelning den 23 mars 2020, vilket innebär att företaget inte har drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som företaget inte kunnat förutse eller undvika.
Bolaget yrkade att Tillväxtverkets beslut om återkrav skulle upphävas samt att förlängt stöd godkänns. Bolaget förde till stöd för sin talan fram i huvudsak följande: Bolaget har en resebyrå som är specialiserad på vandringsresor i Europa. Av omsättningen utgör 85 procent försäljning av resor till utlandet till svenska kunder. Fram till mars 2020 var bolaget ett företag med stabil ekonomi. Omsättningen hade de senaste åren stigit och bokningsläget inför 2020 var gott.
När pandemin drabbade världen blev verkligheten en helt annan. Det fanns inte någon information om att en utbetald vinstutdelning skulle påverka möjligheterna att ansöka om korttidsstöd. En lösning för att minska kostnaderna i bolaget var att ägaren inte skulle ta ut någon lön under resterande månader av 2020 (april-december). I stället skulle en vinstutdelning om 290 000 kronor erhållas för att klara den privata ekonomin. Beslut togs om vinstutdelning på en extra bolagsstämma och anmäldes till Bolagsverket den 23 mars 2020. Efter det att bolaget fått information om att riksdagens finansutskott lagt fram ett förslag om att företag som tagit ut vinstutdelning inte skulle vara berättigade till korttidsstöd beslutade bolaget att makulera beslutet om vinstutdelning, vilket registrerades hos Bolagsverket den 14 april 2020. Bolaget verkställde därför aldrig någon vinstutdelning.
Förvaltningsrätten i Stockholm, som var av en annan bedömning än kammarrätten, menade att bolagets beslut om vinstutdelning tyder på att bolaget inte har ansett sig ha allvarliga ekonomiska svårigheter.
Bolaget har härvid bland invänt att det inte, vid tidpunkten för beslutet om utdelning, var tydligt för bolaget att utdelning skulle kunna påverka rätten till stöd vid korttidsarbete. Förvaltningsrätten konstaterade att återkravet baseras på att bolaget inte bedöms ha drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som inte kunnat förutses eller undvikas. Bedömningen tar således inte specifikt sikte på utdelningen, utan på huruvida ekonomiska svårigheter som inte kunnat undvikas förelegat. Det kan inte heller, enligt förvaltningsrättens mening, anses som en avlägsen följd att utdelning kan komma att påverka den bedömningen. Att information om hur utdelning kan komma att hanteras publicerats först efter den 23 mars 2020 saknar därmed betydelse för bedömningen i förevarande fall. Förvaltningsrätten ansåg inte heller att det faktum att beslutet inte verkställts är tillräckligt för att påverka bedömningen.
Mot denna bakgrund ansåg förvaltningsrätten att bolaget hade förorsakat att stöd lämnats på felaktig grund. Tillväxtverket hade därmed grund för sitt beslut och överklagandet avslogs.
Kammarrätten i Stockholm har i tidigare domar varit restriktiv med att låta bolag som ångrat sina utdelningsbeslut behålla stödet. Det har Blendow Lexnova rapporterat om.
I det nu aktuella målet gör samma kammarrätt en annan bedömning. Det är inte uteslutet att det hänger samman med att bolagen blivit bättre på att förstå lagstiftningen och dess tillämpning och slipat argumenten.
Kammarrätten konstaterar inledningsvis att redan ett beslut om vinstutdelning eller andra liknande utbetalningar utgör en tydlig indikation på att ett företag inte anser sig ha allvarliga ekonomiska svårigheter. Ett sådant beslut ska därmed beaktas vid bedömningen av rätten till stöd. Detta innebär dock inte alltid att det saknas rätt till stöd. En bedömning måste göras i varje enskilt fall av om förutsättningarna for stöd alternativt återbetalningsskyldighet är uppfyllda.
När Tillväxtverket har visat att bolaget har fattat ett beslut om vinstutdelning i nära samband med en stödperiod har verket enligt kammarrättens mening uppfyllt sin initiala bevisbörda avseende frågan om återbetalningsskyldighet. Det ankommer därefter på bolaget att lämna en godtagbar förklaring till varför beslutet om utdelning har fattats mot bakgrund av att bolaget i ansökan har intygat att det har sådana allvarliga ekonomiska svårigheter som förutsätts för att stödet ska beviljas. Det är bolaget som har lättast att redogöra för sin ekonomiska situation och vilka överväganden som har legat bakom beslutet om vinstutdelning.
Bolaget ansökte den 8 april 2020 om stöd vid korttidsarbete och beviljades stöd för perioden den l april-31 juli 2020 med 245 191 kronor. I bolagets årsredovisning för 2019 från den 9 mars 2020 anges att årets resultat balanseras i ny räkning. Bolaget beslutade vid en extra bolagsstämma den 23 mars 2020 om vinstutdelning med 290 000 kronor. Kammarrätten framhåller att så kort tid som fyra dagar senare, vid extra bolagsstämma den 27 mars 2020, beslutade bolaget att annullera tidigare utdelningsbeslut och bestämma årets utdelning till noll kronor. Bolaget har fört fram att någon värdeöverföring aldrig genomförts.
Kammarrätten anser att de uppgifter som bolaget har lämnat och övrig utredning visar att bolaget hade allvarliga ekonomiska svårigheter när ansökan om stöd gjordes i april 2020. Tillväxtverket har därför inte haft skäl att återkräva utbetalt stöd för aktuell period på den angivna grunden. Det har därmed inte heller funnits skäl att avslå bolagets ansökan om förlängt godkännande och ytterligare preliminärt stöd på denna grund. Beslutet om återbetalning ska därför upphävas och frågan om förlängt godkännande och ytterligare stöd visas åter till Tillväxtverket för erforderlig handläggning.