En jurist företrädde en mans hustru i ett överklagande som rörde ett anknytningsärende hos Migrationsverket.
Juristen anmäldes dock av mannens till Advokatsamfundet i maj 2020 och menade bland annat att han advokaten varken svarar på mejl, telefonsamtal eller vanliga sms. Juristen ska även ha skickat in delgivningskvitto till förvaltningsrätten utan att berätta för mannen vilka rättigheter han har och om det gick att överklaga. Domen vann därefter laga kraft utan att juristen berättade det för mannen.
Sammantaget hade juristens agerande inneburit att mannen förlorat möjligheten att överklaga domstolens dom.
En advokat tillika principal för juristen tillbakavisade anmärkningarna. Mannen hade redan vid det första mötet nämligen informerats om att det var lönlöst att överklaga Migrationsverkets beslut om det inte kunde visas att mannen hade hittat ett boende och en högre inkomst.
Juristen hade dessutom haft flera möten och andra kontakter med mannen, varav den sista kontakten skedde i december 2019, innan dom meddelades. När så domen meddelades i mars 2020 hade juristen skickat ett brev med information till mannen att det som nämnt var lönlöst att överklaga domen och att det var bättre att ansöka på nytt när kraven för anknytningsuppehåll var uppfyllda.
Advokaten medgav dock att juristen hade skickat delgivningskvittot till domstolen utan att berätta detta för mannen. Sammantaget ansåg dock advokaten att juristen hade fullgjort sina skyldigheter som ombud i ärendet.
Efter fråga från Advokatsamfundets disciplinnämnd försäkrade advokaten om att hon såsom principal haft kontinuerlig insyn i juristens hantering av ärendet samt att hon tagit beslut, i samråd med juristen, om hur det skulle skötas.
Nämnden noterar inledningsvis att det är klienten som ska bestämma om ett överklagande ska ske eller inte. I fallet har dock juristen lämnat in ett delgivningskvitto för klientens räkning utan att informera klienten om detta. Han har därefter inte informerat om överklagandefristen och inte heller förvissat sig om huruvida klienten faktiskt ville överklaga migrationsdomstolens dom eller inte.
Samtidigt kan nämnden konstatera att juristen inte haft juristexamen under tiden då han handlade ärendet. Han har därmed inte haft rätt att självständigt biträda allmänheten på det sätt som skett. Advokaten har därför haft ett särskilt ansvar och en mycket långtgående skyldighet att, inte bara övervaka juristens åtgärder, utan även se till att kontakterna med klienten inte togs utan hennes medverkan.
Sammanfattningsvis har advokaten allvarligt brutit mot god advokatsed genom att ge juristen så fria tyglar som han fått. Hon varnas därför och åläggs betala 15 000 kronor i straffavgift.