Utredningen bör, enligt IMY, omfatta både aktörer som själva utför bakgrundskontroller och företag som utför bakgrundskontroller på uppdrag av andra. I utredningen bör det ingå att bedöma möjligheterna att utföra alla former av bakgrundskontroller. Detta omfattar såväl kontroller som utförs genom tillgång till belastningsregister och andra myndighetsregister som kontroller som utförs genom att den enskilde ombeds att uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret och kontroller som sker med hjälp av privata söktjänster.

I sin hemställan konstaterar IMY att det förändrade säkerhetsläget och samhällsutvecklingen har medfört att det finns en allt större efterfrågan och ett ökat behov av att kunna kontrollera om personer har begått brott eller av andra skäl kan utgöra en risk. Samtidigt är bakgrundskontroller förknippade med tydliga integritetsrisker för den person som kontrolleras och kan leda till stora negativa konsekvenser för den personen.

Möjligheten att utföra bakgrundskontroller är till viss del reglerad i lagstiftning men bara för vissa typer av anställningar eller uppdrag inom vissa sektorer. Det finns skäl som talar för att den reglering som finns idag gällande bakgrundskontroller inte motsvarar de behov som bland annat arbetsgivare gett uttryck för.

Det utförs dock bakgrundskontroller utanför det lagreglerade området bland annat genom användning av privata söktjänster eller arbetsgivares krav på uppvisande av utdrag ur belastningsregistret. Att bakgrundskontroller utförs på det sättet skapar en osäkerhet hos aktörerna om vad som gäller och medför också en ökad risk för omotiverade kontroller.

IMY konstaterar att den pågående grundlagsutredningen och utvecklingen av domstolspraxis avseende söktjänster med utgivningsbevis skulle kunna innebära att tillgången till information som idag används för att göra bakgrundskontroller kan komma begränsas. Utvecklingen av domstolspraxis innebär bland annat att möjligheten för söktjänsterna att få ut och vidareanvända allmänna handlingar från bland annat domstolar har begränsats.

Detta kan i sin tur leda till att allt fler söktjänster, istället för att stödja sin verksamhet på frivilliga utgivningsbevis, ansöker om tillstånd hos IMY för att få behandla personuppgifter om lagöverträdelser.

Vidare skriver IMY: ”En viktig aspekt kopplat till denna fråga blir att utvecklingen där allt fler verksamheter ansöker om tillstånd hos IMY för att få behandla personuppgifter om lagöverträdelser riskerar att leda till att det blir IMY som genom sin tillståndsgivning styr i vilket omfattning bakgrundskontroller är tillåtet och som därmed reglerar grundläggande förhållanden mellan arbetsgivare och anställda på arbetsmarknaden. Lämpligheten i ett sådant förfarande kan ifrågasättas ur ett demokratiskt perspektiv”.

 I sin hemställan skriver IMY att förutsättningarna för bakgrundskontroller utanför den reglering som finns idag är en principiell fråga som innefattar svåra avvägningar. Det handlar å ena sidan om samhälleliga intressen som att skydda samhället mot organiserad brottslighet och, å andra sidan, om skyddet för privatlivet och den personliga integriteten. Enligt IMY är det lämpligt att dessa avvägningar görs av regering och riksdag genom reglering i lag och förordning, inte av IMY inom ramen för ett tillståndsförfarande.