Det var i juni 2021 som polisen slog till mot den nu 56-årige mannens bostad i Mölndal. Det visade sig att mannen odlat cannabis i lägenheten, med hjälp av bland annat en värmelampa.
När åtal senare väcktes i Göteborgs tingsrätt var det för framställning och innehav av knappt tio gram cannabis och innehav av ytterligare fyra gram.
Mannen medgav under huvudförhandlingen de faktiska omständigheterna men bestred ansvar för narkotikabrott. Han är sedan 2001 stelopererad på grund av en ryggskada han ådrog sig på 90-talet – och har sedan dess dragits med kronisk värk. Narkotikan hade varit det enda sättet att få bukt med smärtan, enligt mannen:
”Eftersom han inte fick någon hjälp av sjukvården fick han ta saken i egna händer och 2017 beslutade han sig för att prova cannabis med mycket goda resultat. Hans liv har efter det förändrats till det bättre och att anser själv inte att han begått något brott eftersom han enbart odlat och använt cannabisen i för självmedicinering. Han har odlat i omgångar, två till tre gånger på 1,5 år. Han har försökt odla fram en hybrid mellan cannabis och tomat, för att kunna använda cannabis på ett lagligt sätt.”
Tingsrätten ansåg dock inte att anledningen till odlingen och innehavet ändrade på att han gjort sig skyldig till ett uppsåtligt och straffbart narkotikabrott. Mängden cannabis gjorde i och för sig att gärningen skulle kunna bedömas som ringa, men mannen hade samtidigt framställt narkotika och haft ”för ändamålet anpassade verktyg och tillbehör hemma hos sig”. Brottet skulle därför inte rubriceras som ringa, utan som narkotikabrott av normalgraden.
Omständigheterna gjorde dock att fängelse inte var påkallat utan mannen dömdes i stället till villkorlig dom och 120 dagsböter.
Hovrätten för Västra Sverige gör nu en annan bedömning.
Det som aktualiseras i målet är om gärningen ska vara straffri med hänvisning till nöd. ”Intresset av att vara fri från smärta har i praxis ansetts vara ett sådant intresse som kan föranleda tillämpning av nödbestämmelsen, men en sådan handling anses bara vara försvarlig och därmed straffri i rena undantagsfall, t.ex. i en akut situation när omedelbar tillgång till sedvanlig sjukvård saknas”, skriver domstolen.
Omständigheterna i mannens fall stämmer inte in på ett sådant undantagsfall och han måste därför fällas för gärningen.
Som tingsrätten konstaterat talar inte mängden cannabis för en rubricering som något annat än ringa narkotikabrott. Att det handlat om framställning gör inte i sig att brottet måste bedömas som en gärning av normalgraden, även om framställning är mer kvalificerat än innehav.
Framställningen har skett i två till tre omgångar under ett och ett halvt års tid och mannen har använt viss särskild utrustning för framställningen. Flera av plantorna har samtidigt varit i tillväxt och det har därmed funnits förutsättningar för ytterligare framställning.
Gärningen kan dock, även om viss planering krävts, inte sägas ha varit av särskilt kvalificerad art. Narkotikan har dessutom bara varit avsedd för eget bruk i syfte att självmedicinera mot smärta. Risken att narkotikan skulle komma i händerna på andra måste också anses mycket låg.
Även om det finns vissa försvårande omständigheter är slutsatsen att gärningen har utgjort ringa narkotikabrott. Påföljden ska bestämmas till dagsböter – och vid straffmätningen ska det beaktas att mannen sedan gärningen fått en förskrivning av läkare på läkemedel som innehåller just cannabis. Med hänsyn till billighetsskälen i mannens fall bestämmas påföljden nu till 40 dagsböter på totalt 4 000 kronor.