Den 17-årige pojken dömdes i Solna tingsrätt för mord och vållande till kroppsskada, grovt brott. Det rörde sig om en skjutning, där flera åtalade hade medverkat. När gärningen begicks var han 16 år gammal. Han hade tidigare dömts för mordförsök. 

Tingsrätten konstaterade att straffvärdet motsvarade livstids fängelse och ansåg att någon annan påföljd än denna inte hade varit aktuell om pojken varit över 18 år vid brottstillfället.

Eftersom han var 16 år vid brottstillfället beaktades hans ungdom vid straffmätningen. För brott som någon har begått innan han eller hon har fyllt 18 år får det inte dömas till svårare straff än fängelse i tio år. Om fängelse på längre tid och på livstid är föreskrivet för brottet eller om det vid flerfaldig brottslighet följer av 26 kap. 2 § brottsbalken får det dock dömas till fängelse i högst 14 år. (29 kap. 7 § andra stycket brottsbalken).

Det var fråga om ett mycket allvarligt brott av sådan art att det finns synnerliga skäl för att välja fängelse som påföljd. Vidare konstaterades att pojken blir 18 år i september och således skulle vara över 18 år under majoriteten av verkställigheten av en sluten ungdomsvård. Påföljden bestämdes till fängelse i stället för sluten ungdomsvård.  Han dömdes till fängelse i fem år och två månader.  

Även i Svea hovrätt döms pojken för mord och vållande till kroppsskada, grovt brott. Det förelåg flera försvårande omständigheter och brottets allvarlighet medför att påföljden för en vuxen person skulle bli livstids fängelse. Hovrätten anser att straffvärdet är så högt att påföljden sluten ungdomsvård är utesluten, varför påföljden bestäms till fängelse.

Hovrätten beaktar även att pojken tidigare dömts för mordförsök och i dessa fall hade pojken avlossat skotten. Påföljden blev då sluten ungdomsvård i två år och två månader. Mordförsöket ägde rum två veckor innan det mord han nu döms för.

De gärningar som pojken nu döms för är nyupptäckta. Om hovrätten dömer till en ny påföljd för den nyupptäckta brottsligheten skulle pojken ha både ett fängelsestraff och en sluten ungdomsvård att avtjäna. Detta framstår som mindre lämpligt. Även det nära samband som finns i fråga om både tid och typ av gärning talar för att samtliga gärningar bör omfattas av samma påföljd. Hovrätten finner mot den bakgrunden att det föreligger särskilda skäl att undanröja den tidigare och i stället döma till en gemensam påföljd för samtliga brott.

Vid bestämmandet av fängelsestraffet tar hovrätten hänsyn till allvarligheten av gärningarna och bedömer att det samlade straffmätningsvärdet – efter att hänsyn har tagits till pojkens ålder – uppgår till 10 års fängelse. Med beaktande av den tid som han suttit häktad med restriktioner sätts fängelsestraffet ned med två månader. Tingsrättens dom ändras så att påföljden bestäms till fängelse i 9 år och 10 månader.

Högsta domstolen meddelar nu prövningstillstånd. Målet rör frågor om straffmätning för personer under 18 år, särskilt när straffvärdet ör en vuxen person skulle ha motsvarat fängelse på livstid.