Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, beslutade i december 2021 att återkalla en kvinnas läkarlegitimation. Som skäl för beslutet angavs att hon vid två tillfällen dömts för grovt rattfylleri till sammanlagt fyra månaders fängelse. Promillehalten i blodet uppgick till 3,3 respektive 2,4 promille och vid båda tillfällena framfördes bilen i ett tätbebyggt område. Den första domen fick laga kraft i november 2016 och den andra domen vann laga kraft i juni 2020.
Kvinnan överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm och anförde bland annat att hon vid tidpunkten för brotten led av utmattningsdepression men sedan dess tagit itu med problemen. Dessutom har det i efterhand visat sig att hon har en bipolär sjukdom. Det kan därför inte uteslutas, menade kvinnan, att brotten har haft sin grund i sjukdom eller någon liknande omständighet. Hon har sedan flera år slutat dricka alkohol och har även installerat ett alkolås i sin bil.
Av 8 kap. 3 § första stycket patientsäkerhetslagen framgår att läkarlegitimationen ska återkallas om den legitimerade i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott som är ägnat att påverka förtroendet för hen. Det framgår av andra stycket i samma paragraf att återkallelse får underlåtas om det föreligger särskilda skäl.
Enligt förarbetena kan särskilda skäl föreligga om det har passerat avsevärd tid från att brottet begicks till dess att återkallelsefrågan prövas. Särskilda skäl kan även finnas om den brottsliga gärningen hade sin grund i personliga förhållanden såsom sjukdom eller missbruk och dessa omständigheter inte längre kvarstår vid återkallelseprövningen.
Förvaltningsrätten konstaterade att det framgick av utredningen att kvinnan hade diagnostiserats med bipolär sjukdom och sedan dess haft regelbundna kontakter med vården. Vidare framgick att hon på eget initiativ beslutat att behålla alkolås i bilen och att installera en GPS för att det ska gå att se var och när hon kört bil. Hon hade dessutom uppgett att hon inte druckit alkohol sedan december 2018.
De omständigheter som förelåg vid brottstillfällena kvarstod inte längre, ansåg domstolen. Det fanns därför särskilda skäl för att underlåta återkallelse av legitimationen. Rätten beslutade dock om en tre år lång prövotid.
Rådmannen och en nämndeman var skiljaktiga och ville avslå överklagandet. Enligt minoriteten hade det inte framkommit att brottsligheten hade sin grund i kvinnans hälsotillstånd. Alldeles oavsett var förbättringen av hennes personliga förhållanden inte tillräcklig för att underlåta återkallelse.
Kammarrätten i Stockholm går på minoritetens linje och fastställer HSAN:s beslut.
Domstolen konstaterar inledningsvis att kvinnan har gjort sig skyldig till sådan brottslighet som avses i 8 kap. 3 § första stycket patientsäkerhetslagen. Frågan är därmed om det finns särskilda skäl som innebär att återkallelse av legitimationen kan underlåtas.
Eftersom det endast har gått drygt fyra år sedan det senaste brottet anser rätten att avsevärd tid inte har passerat mellan brottstillfället och återkallelseprövningen.
När det gäller kvinnans hälsotillstånd framgår det inte på vilket sätt hennes sjukdom har påverkat henne vid brottstillfällena. Av de intyg som hon har åberopat framgår inte heller att hennes personliga förhållanden har ändrats i tillräcklig utsträckning.
Sammantaget bedömer kammarrätten att det saknas särskilda skäl för att underlåta återkallelse.