En man blev en natt i juni 2022 utsatt för ett våldsamt angrepp av flera personer i anslutning till sin bostad i Röbäck utanför Umeå. Mannen utsattes bland annat för knivvåld och ådrog sig under angreppet livshotande skador.
Tre män åtalades senare för försök till mord och fälldes i december 2022 också alla för mordförsök. Under huvudförhandlingen hade en 33-årig kvinna hörts som vittne för försvaret.
Kvinnan hade under ed intygat att de tre tilltalade den aktuella natten hade kommit hem till henne och vistats där vid tidpunkten för angreppet – en uppgift som tingsrätten dock avfärdade med hänvisning till andra uppgifter. Kvinnan hade också gett in en skärmdump från sin mobiltelefon som skulle föreställa ett meddelande som hon skickat till sin son, där hon informerar honom om att en av männen sover över i lägenheten. En teknisk analys visade dock att meddelandet skickats först flera månader senare. Det hade alltså handlat om falsk bevisning som tagits fram i syfte att skapa ett alibi.
Kvinnan blev senare själv åtalad och fälldes i Umeå tingsrätt för grov mened.
”Lagstiftaren har uttalat att vittnen som hörs under ed talar sanning är av väsentlig betydelse för att de rättsvårdande myndigheterna ska ha möjlighet att fullgöra sina uppgifter att utreda brott och lagföra de personer som har begått dem”, skrev tingsrätten. Samhället bör ingripa kraftfullt mot vittnen som medvetet lämnar felaktiga uppgifter eller förtiger sanningen, konstaterade domstolen. Den gärning kvinnan gjort sig skyldig till var också enligt tingsrätten ett exempel på något som om det blev vanligt skulle utgöra ett allvarligt hot mot rättsväsendets möjligheter att utreda och lagföra brott.
Det saknas påföljdspraxis kring den nya bestämmelsen om grov mened. Straffskalan sträcker sig dock mellan två och åtta års fängelse och den övre delen av straffskalan bör vara förbehållen fall när meneden syftar till att en oskyldig person ska dömas för brott – eftersom detta är än mer allvarligt än försvårande av en brottsutredning. I det återstående spannet är utgångspunkten att straffvärdet för menedshandlingen ska stå i relation till straffvärdet för den brottslighet meneden avser. Domstolen ska även bland annat ta hänsyn till hur förslaget tillvägagångssättet varit, till exempel om manipulation av teknisk bevisning förekommit samt vilket resultat meneden haft.
I det aktuella fallet handlade det om brottslighet som med stor marginal överstiger den tvåårsgräns som anvisas i förarbetena – och marginalen var enligt tingsrätten så pass stor att meneden inte kunde anses fullt ut täckt av rubriceringen som grovt brott. Teknisk manipulation har också förekommit, vilket var försvårande. Straffvärdet borde därför ligga ”en bra bit över straffminimum”, ansåg tingsrätten.
Det kunde i och för sig inte uteslutas att kvinnan stått under press att lämna den felaktiga uppgiften – och meneden har inte lett till friande domar. Slutsatsen blev ändå att straffvärdet var högre än de två års fängelse som åklagaren yrkat på. Kvinnan dömdes i stället till två och ett halvt års fängelse för grov mened av en enig tingsrätt.
Försvaret överklagade och yrkade i första hand på friande dom och i andra hand på att påföljden skulle lindras.
Hovrätten för Övre Norrland går dock nu på samma linje som tingsrätten när man fastställer domen mot kvinnan.
Försvaret har i hovrätten åberopat barnförhör med kvinnans son, som där bland annat uppgett att det varit något problem med telefonen som gjort att meddelanden visats i fel ordning – men att han minns meddelandet, som ska ha kommit samma morgon som övernattningen.
Hovrätten noterar samtidigt att sonen i sitt förhör uppgett att det sms som han fått var det som framgår av den åberopade skärmdumpen – och som bevisligen skickats först flera månader senare. Pojken var vid tidpunkten för förhöret tolv år gammal och åtföljdes till polisstationen av sin mamma, som fram till nyligen varit frihetsberövad och som i tingsrätten dömts till ett långt fängelsestraff. Kvinnan har också varit ”omvittnat angelägen” om att förhöret skulle kunna genomföras.
Pojken får under dessa omständigheter anses ha varit särskilt utsatt för påverkan och bevisvärdet av hans berättelse blir därför mycket lågt, konstaterar hovrätten.
Hovrättens slutsats är också att meddelandet aldrig skickades i juni 2022 som kvinnan gjort gällande, utan att det handlar om en uppenbar efterhandskonstruktion. Något som talar i samma riktning är att sms:et skickats just samma dag som målsäganden i mordförsöksmålet valt att berätta om vem som angripit honom.
Slutsatsen är att kvinnan gjort sig skyldig till mened genom att lämna en helt osann uppgift uteslutande i syfte att försvåra utredningen och lagföringen av en mycket allvarlig brottslighet. Kvinnan har inte påstått att männen befunnit sig i hennes lägenhet vid exakt samma tidpunkt som när mordförsöket begicks – men i praktiken skulle det med de tidpunkter som hon angett ha varit omöjligt för männen att hinna utföra våldsdådet och obemärkt återvända till lägenheten. Syftet med uppgiften måste också ha varit att ge de tilltalade männen alibi för gärningen.
En enig hovrätt anser, i likhet med tingsrätten, att menedsbrottet har varit att rubricera som grovt. Det saknas samtidigt anledning att avvika från den påföljd som tingsrätten dömt ut – och någon lindrad påföljd blir det alltså inte för kvinnan.