Den 33-årige mannen åtalades för bland annat skadegörelse då han ”har brutit sönder [sonens] mobiltelefon vilket var till men för [sonens] rätt till den och medförde skador för ett okänt men inte ringa värde”.

Umeå tingsrätt ansåg det inledningsvis utrett att pappan någon gång under oktober månad 2023 brutit sönder en mobiltelefon som sonen vid tillfället brukade. Det ansågs även utrett att pojken såg när pappan bröt sönder telefonen.

Pappan har uppgett att han tillsammans med sin före detta partner, tillika pojkens mamma, köpt mobiltelefonen till pojken i julklapp. Han har uppgett att det enbart var han som betalade för telefonen, att det var han som ägde telefonen och att pojken enbart hade rätt att använda den när han var hemma hos honom samt att han hade en annan telefon som han fick använda när han var hos sin mamma.

Frågan som tingsrätten hade att ta ställning till i denna del var om förstörandet av telefonen varit till men för pojkens rätt. Tingsrätten konstaterade att det av utredningen inte visats annat än att telefonen rent rättsligt ägdes av pappan. För ansvar räcker det emellertid med att den skadegörande handlingen var till men för annans rätt till egendomen. Ägaren av egendomen får således inte skada egen egendom till men för någon som innehar egendomen till exempel med nyttjanderätt (se Bäcklund mfl., Brottsbalken (JUNO version 23), kommentaren till 12 kap 1 § brottsbalken).

Tingsrätten fann det visat att telefonen med pappans medgivande i vart fall innehades av pojken med exklusiv nyttjanderätt. Förstörandet av telefonen var således till men för hans rätt att bruka telefonen. Pappan skulle därmed dömas för skadegörelse och betala kränkningsersättning med 8 000 kronor till pojken.

Majoriteten i Hovrätten för Övre Norrland friar pappan och anser att han har ”i egenskap av vårdnadshavare och förmyndare för den unge sonen rätt att begränsa eller frånta honom rätten att bruka mobiltelefonen. Även om det lämpliga i [pappans] agerande starkt kan ifrågasättas kan det därför inte anses vara en brottslig handling såsom skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken. Åtalet ska därför ogillas”. Pappan slipper därmed betala skadestånd.

Ett tillförordnat hovrättsråd delar majoritetens uppfattning att pappan i egenskap av vårdnadshavare och förmyndare för sin son haft rätt att begränsa eller frånta honom rätten att bruka telefonen. Han anser däremot inte att pappan till följd av detta även haft rätt att uppsåtligen förstöra telefonen, på det sätt som skett. Eftersom förstörandet av telefonen varit till men för pojkens rätt anser den skiljaktige i likhet med tingsrätten att pappan gjort sig skyldig till skadegörelse och att tingsrättens dom därmed inte ska ändras.