Den tilltalade hade rört sig på allmän plats med ett hakkors målat på kinden. Han dömdes för ringa hets mot folkgrupp i både Göteborgs tingsrätt och Hovrätten för Västra Sverige.
För att en gärning ska bedömas som hets mot folkgrupp krävs att en person i ett uttalande eller meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Ett hakkors är en symbol som är starkt förknippad med nazismens ideologi och som ger uttryck för missaktning mot främst den judiska befolkningen men även mot andra folkgrupper som var utsatt under förintelsen (se NJA 1996 s. 577).
För att ett meddelande ska anses spritt, förutsätts att det framställts inför en grupp som består av fler än ett fåtal personer, på ett sätt som gjort det ägnat att uppfattas av gruppen. Det krävs däremot inte att personerna i gruppen också har sett meddelandet (se NJA 1999 s. 702 och RH 2000:72).
För att dömas för brottet hets mot folkgrupp krävs inte att personen haft faktisk avsikt att uttrycka sin missaktning mot offren för förintelsen. Det krävs däremot att personen har haft någorlunda kunskap om innebörden.
Den tilltalade hade ett hakkors på kinden när han färdades med allmänna färdmedel, det vill säga buss, och även på en huvudförhandling vid tingsrätten. Härigenom gjorde han tecknet tillgängligt för en krets av inte endast ett fåtal personer.
Den tilltalade uppgav att ett hakkors kunde ha andra betydelser, men han hade bekräftat att han visste vad ett hakkors symboliserade och att det användes under andra världskriget. Han lämnade heller ingen annan rimlig förklaring till varför han målat tecknet i ansiktet. Med hänsyn till detta ansåg tingsrätten att det var visat att han hade förstått att symbolen uttrycker sådan missaktning som avses i bestämmelsen om hets mot folkgrupp. Mannen döms därför i både tingsrätten och hovrätten till ansvar för hets mot folkgrupp, men med hänsyn till att det inte var klart att det direkta syftet var att hetsa samt att det var oklart om hakkorset framställdes till mer än endast ett förhållandevis begränsat antal personer bedöms brottet som ringa (se NJA 1982 s.128).