En civil handläggare och analytiker vid Polisen i Örebro åtalades för 107 fall av dataintrång. Hon anklagades för att olovligen ha berett sig tillgång till uppgifter avsedda för databehandling genom att göra slagningar i Polisens it-system PIL. Slagningarna har avsett släktingar eller andra anhöriga till henne. Slagningarna har också avsett hennes kollegor och deras anhöriga.
Slagningarna, vilka inte ansågs ha varit nödvändiga för utförandet av viss arbetsuppgift, hade genomförts vid sammanlagt 107 tillfällen under perioden den 21 november 2019 till den 26 maj 2021.
Kvinnan försvarar sig med att hon inte fått någon information om att detta inte skulle vara tillåtet. Ingen har heller sagt till henne att upphöra med dessa slagningar trots att samtliga sökningar loggas. Uppgifterna som finns i PIL är offentliga och går att få fram på annat sätt exempelvis via fråga till Skatteverket, Ratsit etcetera. De uppgifter som framkommer är bland annat inkomst, mantalsskrivning, om man äger fastighet, bolagsengagemang och släktskap.
Örebro tingsrätt konstaterade inledningsvis att det skett en något bristfällig introduktion på kvinnans arbetsplats där hon inte fått tydliggjort för sig hur PIL får och ska användas. En äldre och mycket erfaren kollega har till och med tipsat henne om att slå upp personer där och använda systemet för detta. Trots att hon loggat in sig i den omfattning som skett har hon inte heller fått någon tillsägelse om att hon inte fått göra det. Då skulle ju hon även ha upphört med det har hon berättat.
Det har inte heller rört sig om några integritetskänsliga uppgifter som hon fått fram utan uppgifter som lätt kunnat fås fram via andra kanaler på internet. Under alla förhållanden har kvinnan inte haft något uppsåt att begå någon olovlig eller otillåten handling genom sökningarna. Mot bakgrund av detta ansåg tingsrätten inte åtalet styrkt varför det ogillades.
Göta hovrätt gör en annan bedömning och konstaterar till att börja med att samtliga 107 slagningar har skett olovligen.
Frågan är om kvinnan har begått gärningarna med uppsåt. Hovrätten anser att det får ställas höga krav på anställda inom Polismyndigheten att hålla sig informerade om och följa gällande regelverk inom it- och informationssäkerhetsområdet.
Hon arbetade som analytiker med datorn som viktigt arbetsredskap, varför hon haft ett ansvar att skaffa sig god kännedom om de regler som gällde för användandet av de olika it-system som finns inom polisen. Hon har dessutom uppgett att hon visste om att det fanns regler för användandet av vissa av polisens it-system.
Hovrätten konstaterar också att varje gång kvinnan loggade in på sin dator fick hon upp en informationsruta om att polisens it-system endast fick användas när det var nödvändigt för att utföra en viss arbetsuppgift. Även om kvinnan uppgett att hon bara ”klickat” sig förbi rutan framstår det som uteslutet att hon inte vid något tillfälle skulle ha tagit till sig och förstått innehållet i informationsrutan.
Kvinnan måste därför ha förstått att hennes privata slagningar i PIL var otillåtna. Hon har således begått gärningen med uppsåt och ska dömas för dataintrång i 107 fall. Att en äldre kollega vid någon tidpunkt sagt till henne att det varit tillåtet att söka i PIL även utanför arbetet fritar henne inte från ansvar enligt brottsbalkens bestämmelser om straffrättsvillfarelse.
Det har inte påståtts annat än att de uppgifter som den tilltalade berett sig tillgång till har varit sådana som i och för sig finns offentligt tillgängliga genom andra informationskällor. Påföljden kan därför stanna vid dagsböter. Kvinnan har gjort ett stort antal slagningar under en förhållandevis lång tid, varför brottsligheten får anses relativt allvarlig. Antalet dagsböter ska därför uppgå till 100.