I svensk rätt har frågan om följdbeslut, alltså hur man ska se på sambandet mellan ett beslut och ett senare beslut, relativt sällan aktualiserats i praxis – men på utbildningsområdet finns dock några sådana exempel. Leder ett felaktigt antagningsbeslut också till att beslut om betyg eller examina som utfärdats blir felaktiga? Gör det någon skillnad om beslutet grundats på bristande behörighet, eller medvetet förfalskade meriter? Carl Lebeck ger sin analys mot bakgrund av beslut från Överklagandenämnden för högskolan.